Det är många gånger i livet vi får tänket ”Antag att…..” Troligen ligger det i vår räddhågsna natur. I denna rädsla ligger väl antagligen ett försök att säkra möjligheten att rädda läget så långt som möjligt.
Puh lär ha sagt till Nasse: ”Antag att månen faller ner…”. Efter en stund lär Nasse ha svarat: ”Antag att den inte gör det….” Kan det vara så att dom flesta antagande i detta hänseende kunde mötas med Nasse svar? Troligen är det så.
Kanske ligger det en oro som vi egentligen inte behöver ha. Jag tror vi behöver hjälp med att komma loss från detta. Kanske genom att samtala med någon om det. Jag tror också att den Gud jag tror på kan ge en trygghet i livet som hjälper oss bort från dessa jobbiga ”antag om….”.
Det finns ju rätt ”antag att…”. Där vi verkligen behöver fundera ut en lösning. Tex antag att den globala uppvärmningen verkligen är ett hot mot vår jord och vår framtid”
Men allt för många ”antag att….” inte är värda att noteras.
Antag om dessa ”antag om…” bara är en tankefnurra? En tanke som spelar dig ett spratt. Då kan det vara skönt att intala sig själv ”antag om det inte händer…..”. Släpp dom! Dom är inte värda din uppmärksamhet.