En efter en lämnar…..

Ett återkommande meddelande från HV71 är just nu att spelare lämnar för NHL eller andra lag. Snart känns det som att hela laget blir utbytt. 

Kan tänka mig att många känner  sig maktlösa. Känns liksom hopplöst. 

En sak kan man konstatera: alla spelare var nya en gång i HV71. Laget spelade sig samman och tog guld. Med det i tanken finns det en framtid och ett hopp. 

Jag har ju varit med i flera olika sammanhang. Bl.a. I olika församlingar. När jag hälsat på många år efter gläds jag att träffa gamla vänner som är kvar. Andra har flyttat. Men också att se massa nya personer som nu är med.  Det berättar om att trots att några lämnat har det inte stannat av. Församlingen finns kvar.  

Jag tror att många sådana upplevelsen kan många berätta om. Det kan gälla föreningar, arbetsplatsen, ja alla sammanhang där människor är inblandade. 

Det lär oss att det står inte och faller på oss. Om vi nu trodde det. Men ibland handlar vi som om vi inte insåg det. Det lär oss också att livet går vidare och att det kommer gå bra. Trots att någon lämnar det sammanhanget. Nya kommer att komma. 

Men det är lätt att gripas av missmod. Vi tappar framtidstron. Vi kan för en tid känna oss övergivna. Men nya kommer till och livet fortsätter. 

Jag kan bara se ett hinder i detta. (Det finns säkert fler, men ändå). Det som kan omintetgöra att det inte går vidare är om vi inte välkomnar nya. Alltså att när nya kommer så måste dom känna sig välkomna. Då stannar dom kvar. Annars lämnar dom snart igen. En välkomnande attityd är så oerhört viktigt. 

HV71 kommer ”få” nya spelare. Om dom som är kvar välkomnar dom kommer det vara större möjlighet för nya framgångar. Annars är det kört. Så är det i alla sammanhang där människor ska göra något ihop. 

En välkomnande attityd ger att en efter en kommer till. Inte lämnar. Det är nyckeln till en fungerande gemenskap som håller över tid.