Söndagens texter handlar om att inte döma. Två av dom kan du läsa här.
2 Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. När du dömer en annan fördömer du dig själv. Du som dömer handlar ju på samma sätt. 2 Vi vet att Guds dom med rätta drabbar dem som handlar så. 3 Menar du att du skall komma undan Guds dom, du människa, när du dömer dem som handlar så, och själv gör på samma sätt? 4 Eller föraktar du hans stora godhet, mildhet och tålamod och förstår inte att det är hans godhet som för dig till omvändelse? Rom 1:1-4
7 Döm inte, så blir ni inte dömda. 2 Ty med den dom ni dömer med, skall ni bli dömda, och med det mått ni mäter med, skall det mätas upp åt er. 3 Varför ser du flisan i din broders öga men märker inte bjälken i ditt eget öga? 4 Eller hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, du som har en bjälke i ditt eget öga? 5 Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga! Då kommer du att se så klart att du kan ta ut flisan ur din broders öga. Matt 7:1-5
Ganska tänkvärda ord.
Tror att vi allt för ofta hittar många ursäkter till att just vi får döma men ingen annan. Att vi har all rätt på vår sida att döma för vi är så felfördelade.
Texten i Matteus 7 är rätt tankeväckande. ”Ty med den dom ni dömer , skall ni bli dömda”. Tror nog ärligt att vi alla behöver tänka en gång till här. Ganska tuffa ord.
”Med det mått vi möter upp….. ” Det betyder ju att om vi misskrediterar någon möts vi av samma mynt. Ger vi generositet möts vi själv av det.
Hur lätt har vi inte att se andras misslyckanden och flisor när vi missar vår egen stora bjälke……. Döm inte så blir du inte själv dömd.
Den första texten andas en förhållning vi har svårt att inta. Att låta Gud döma. Vi kan överlämna det till honom. Han gör det rättvist. Bäst på det. Opartiskt. Hans domar drabbar den som ska dömmas. Så varför släpper vi inte taget? Vi kan verkligen låta honom ta hand om vår sak.
Det märkliga som sker hos oss när vi dömer eller inte förlåter är att vi själva blir låsta. Vi mister vår frihet. Så får vi leva i en bundenhet som lätt blir bitterhet. Jag vet. Så lös dig själv genom att släppa domen till Gud och välj att förlåta. Främst för din egen skull. Den som gjort dig illa lever sitt liv och tänker troligen inte så mycket på det som hänt. Allt för ofta tror jag att den som utsatt dig för något dumt inte överhuvudtaget reflekterar över att den skadat eller sårat dig. Så fall inte i dömandet. Välj att förlåta. Du blir fri. Då kan du leva ditt liv. Sätt sig själv i den frihet du är värd. Gör du inte det kan det gå år då du lever i en ofrihet – en bundenhet. Du drar det kortaste strået.
Jag har mött något av detta. Kanske du känner igen dig i det också. Tänk, du har allt i din hand. Låt Gud döma och sätt dig själv i frihet genom att förlåta.
Pedher´s blogg 