Har du gått på ett halt berg någon gång? En isig gata? Ja, då vet du känslan i att tappa fotfästet. Man kan slå sig rätt illa. Jag minns en gång då jag gick på gården och gjorde ett riktigt Kalle-anka-hopp. For upp i luften och snurrade runt. Föll hårt på sidan. Den gången blev det att åka till sjukhuset och få axeln i rätt läge igen. Det var inte trevligt. Att tappa fotfästet kan vara en mindre trevlig upplevelse.
”När jag är rädd att tappa fotfästet håller din godhet mig uppe, Herre.”
Psaltaren 94:18
Så kan livet kännas också. Det händer något som gör att man bildligt talat tappar fotfästet. Som om livet stannar upp. Eller i värsta fall kraschar. Man ligger där platt till marken känns det som. Och man har svårt att resa sig igen.
När jag halkade på isfläcken hade jag inte en chans att parera det som hände. Men när livets väg känns som att man håller på att tappa fotfästet så finns det en Gud som vill hålla oss uppe
Jag har upplevt genom olika tider hur det har fungerat. Kanske du med. Men just där och då var det inte så lätt. Tänk att få bygga en relation med Gud dom goda dagarna för att veta att när som mindre bra dagarna kommer är han med. Han finns där och håller oss uppe med sin godhets högra hand.
Det kan vara så att vi bara är rädda att tappa fotfästet men ännu inte gjort det. Tänk att då för be om hans stöd. Känna hur han håller oss i handen. Eller till och med håller oss upprätt. Det är stort.
Du vet säkert vad en hand kan få betyda. Att gå själv kan vara osäkert. Men får man hålla någon i handen går det mycket lättare. Sådan är Gud
Men det hindrar inte att vi kan sträcka ut en hjälpande hand till någon som behöver det. Det kan betyda massor. Kanske till och med rädda från att falla.
”Jag väntade och väntade på Herren, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop. Han drog mig upp ur fördärvets grop, upp ur den djupa dyn. Han ställde mina fötter på klippan och gjorde mina steg fasta, han lade en ny sång i min mun, en lovsång till vår Gud. Många ska se det och frukta och förtrösta på Herren.”
Psaltaren 40:2-4 SFB15
Pedher´s blogg 