Nu är den på gång. Till oss alla. Undrar jag om någon kommer undan. Deklarationen är på gång.
Jag läser reklam om denna årligen återkommande blankett. ”Avdragen du inte får missa” är en återkommande reklam. På ett sätt är det ju avdrag man har rätt till. Samtidigt är det nästan en tävling att hitta så många möjligheter att dra av på skatten. Allt för att slippa betala skatt. Bara ränteavdragen lär kosta staten ca 30 miljarder kronor.
Egentligen är skatten något bra. Det skapar vårt välfärdssamhälle. Ändå tror jag att vi är många som gärna betalar färre kronor i skatt. Särskilt dessa tider med hög inflation och stigande priser.
När vi är färdiga med att deklarera ska vi skriva under. På heder och samvete. Ett viktigt moment. För vi ska kunna redovisa underlag för varje avdrag vi gör. Alla uppgifter ska stämma överens med sanningen.
Tänk vad viktigt det är att vi håller oss till sanningen. Om vi vill tänja på sanningen i vår deklaration borde det genljudna missljud i vårt inre. Liksom det borde göra det varje gång vi ruckar på sanningen. Även om det bara slirar lite lite.
Samvetet är en färskvara. En viktig del i våra liv. Varje gång vi slirar med det förstörs lite av dess känslighet. Varje gång vi ruckar på dess princip mister vi en del av vår förmåga att leva efter sanningen. Ju mer vi förstör dess känslighet desto mindre motstånd får vi inom oss att stå emot det falska.
Det bästa sättet att bevara vårt samvete är att hålla oss till sanningen. Istället för att se hur långt bort från sanningens centrum vi kan leva utan att förlora dess kraft borde vi hålla oss så nära centrum vi kan.
Var rädd om livet. Gör allt du kan för att inte rucka på sanningens princip i ditt liv. Det kommer att välsigna ditt liv.
Idag ber vi för riksdagsman Lars Isacsson (S)
Pedher´s blogg 