
För en tid sedan var jag ute och reste. Biljett införskaffade. När jag kom till incheckningen så visade jag upp min biljett. Jag fick åka med. Hade jag inte haft den hade det inte varit möjligt. Men tack och lov, jag fick åka med. Jag kom både dit och hem.
I söndags predika Sten-Gunnar Hedin i pingst Södertälje. En fantastisk predikan. Innan han predikade var det ett samtal mellan honom och Andreas. Hedin är sjuk och fick besök av en syrisk-ortodoxa ärkebiskopen. När han bad för honom fanns det inget om helande. Personalen noterade det ungefär så här:
”-Fint att ni ber om att hans ska bli frisk och får tid. – Frisk? Frisk ? Säger han. – Nej, han ska hem. Du och jag har en inbjudan. Men Sten-Gunnar ligger här med biljetten.”
Lyssna om du vill till detta samtal och sen hans predikan. Så tankeväckande. Du gör det här.
Han har biljetten
Har du biljetten? Du har fått inbjudan. Men har du tagit emot biljetten?
Sten-Gunnar, som mänskligt sett inte har långt kvar att leva på denna jord, talar om tryggheten i tron. Att vara frälst så har man biljetten till den eviga världen. Jag säger det igen. Lyssna gärna till hans predikan och samtal.
Visst tillhör vi detta land och denna värld. Men vi hör till en annan värld också.
Jag är så tacksam om den trygghet jag känner i min tro. Att jag vet att jag hör hemma i himlen. Det land som Jesus förberett plats i och vill välkomna mig till. Dig med. Därför blir det viktigt om vinbar biljetten.
Jag skulle aldrig kunnat rest om jag inte hade biljetten. Så är det med livets resa också. Slutmålet behöver ha biljett förnyat släppa in landet.
Mitt i denna svåra situation S-G lever i säger han en sak som jag vill avsluta med:
”Så länge jag lever så vill jag leva!”