”Jag trivs bäst i …..”

Kanske minns du strofen från sången Ulf Lundell sjöng…

Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo….

Nu delar jag inte all den text han komponerade men en del av den i alla fall.

Jag får nog säga att nära vatten trivs jag bäst. Den där känslan av att se långt ut över vattnet. Då man inte ser över till andra sidan. Visst, det går bra med en mindre sjö också. Men det är något visst med det oändliga.

Jag trivs också bra när jag får se över vidderna. Till exempel när man är i fjällen och ser miltals bort. Det liksom finns inget slut. Bara begränsas av att mina ögon inte når längre. Det är något visst med det oändliga.

Å ena sidan får jag erkänna att jag är nog rätt mycket höjdrädd. Inte när jag var liten dock. Då säger man att jag inte hade några problem med att gå fram mot kanter med stora djup. Men det funkar inte nu. Men att tex gå upp i ett torn där utsikten är lång så trivs jag. Det är något visst med det oändliga.

Det berättar för mig att det finns något så mycket större än den lilla täppan jag befinner mig på. Att det finns större djup än det mitt öga kan notera. Det hjälper mig att inse att min värld är så mycket begränsad än den jag ser runt omkring mig. Att mina tankar och min kunskap är så begränsad än det jag ser runt omkring mig

Vi ser dagligen på jobbet vilken styrka det är att vara flera. För där jag inte räcker till där räcker någon annan till. Där min kunskap tar slut träder en annans kunskap in. Det är välsignat att inse det.

När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna, som du har satt där uppe, vad är då en människa, att du tänker på henne, en människoson, att du lägger märke till honom?
‭‭Psaltaren‬ ‭8:4-5‬ ‭NUB‬‬

I allt detta stora som jag ser i det oändliga tänker jag på Guds storhet. Tänk att mitt i allt detta stora, jordens vidd, universums omgång, alla stjärnors mängd och olika ”vintergator” och stjänevärldar, så tänker Gud på oss. På dig och på mig.

I vår till synes litenhet i detta stora ser han oss. Hur pyttesmå vi än är i detta universum. Hur obetydlig vi än kan känna oss. Han, vår Gud, ser oss.

Ville bara påminna dig om det idag. Du är sedd av Gud.