För någon dag sedan mötte jag en vän som skrev något uppmuntrande och uppfordrande. ”Viktigt att vi som ber ber”
Vi hade haft ett resonemang om olika saker och så var det dataproblem. En dator får inte krångla men speciellt inte ibland. Nu var det ert sådant tillfälle. Vi skildes åt. Det var bara att sucka till Jesus om hjälp. Senare på kvällen kom det ett litet pling i mobilen. ”Laddaren funkar!” Jag svarade med ett Halleluja. Bönesvar! Då kom orden som är så uppmuntrande: ”Japp! Det funkar!”
Det funkar att be!
Vill inte på något sätt förhäva mig över bönen och mängden av bön i mitt liv. Det har verkligen gått upp och ner med den saken. Men det står mig allt klarare att vi behöver be. Den dagliga sucken, böneorden på väg till jobbet, förbönen för det ena eller andra.
Det skulle behövas ställen där färska dagliga enkla bönesvar kunde kommuniceras. Bönesvar (ordet bönesvar finns visst inte i min ordlista i ipaden) som kan uppmuntra och ge oss större tilltro till bönen.
Tron på Jesus Kristus skulle inte ha överlevt utan att bönen fungerat genom alla tider. Alla förvandlade situationer skulle inte har blivit just förvandlade om inte bönen hade fungerat. Guds närhet hade inte varit ett faktum om inte bönen hade fungerat. Det är bönen som gör det gudomliga så nära. Det kan räcka med en bönesuck så sänker det andligt himmelska ner över den platsen. I ljuset av det kan man undra varför vi inte ber mer.
Funkar det att be? Jag visst gör det det!