Jag tror ju att i grunden är nog dom flesta ganska trygga människor. I den bemärkelsen att man känner att man är på rätt plats just nu. Skulle i och för sig vara intressant att göra ett test om min tes håller.
Kanske det varierar över tid. Att man ibland känner ett lugn över sin situation. Andra gånger är det precis tvärt om.
Personligen känner jag mig rätt lugn i livet just nu. Från min horisont känns det helt ok. Visst, några detaljer skulle kunna se annorlunda ut. Men vem kan få allt perfekt. Det har inte alltid varit så i livet.
Sen tror jag ju inte att livet är statiskt. Det är ett ständigt formande. Livet har på något sätt på gång åt något håll.
Hur vet man att den riktningen är rätt? Att man är på rätt väg? Den frågan är ju både lätt och svår. För hur ska man kunna veta det?
Kanske kan man veta det när man tar beslutet. Då man tar ut riktningen. Eller så är det efter en tids ”resa” då man kan se i backspegeln. Den titten ger perspektivet som anger framtiden på något sätt. Den hjälper mig att dra ut linjen framåt och se åt vilket håll det bär. Först då kanske jag inser svaret på frågan.
Kanske hänger det på modet att våga. Våga gå. Våga besluta sig. Våga kasta sig ut. Om man har en avslappnad attityd till vinst och förlust blir valet enklare. Om jag går fel tar jag ut ny och bättre riktning. Annars fortsätter jag.
Ett svar jag känner som lyser fram mer än andra är ”magkänslan”. Långt där inne, i vårt inre, i ”magtrakten” -magkänslan – känner vi om det går åt rätt håll. Om vi lyssnar där så blir det lättare att gå rätt och göra färre misstag.
I sin linda kanske man aldrig får ett enkelt rakt svar att man kan veta det till 100%.
I mitt liv har jag mest känt att jag blivit ”förd” åt olika håll. Att det funnits en högre makt som lett mig vidare och in i olika saker. En spännande resa. Inte alltid enkel men så här i backspegeln rätt intressant.
När vet man? Kanske när man kommit fram. Tills dess får man lita på att man gjort rätt val.
Pedher´s blogg 