Kategori: Uppbrott är en knepig men intressant känsla

Uppbrott är en knepig men intressant känsla.

Att göra ett uppbrott är att avsluta och summera. Det man lämnar som under en viss tid i livet fyllt ens liv på ett påtagligt sätt. Att se tillbaka med tacksamhet för allt intressant och gott man fått nåden att vara med om. Att blicka tillbaka på sådant som var mindre roligt och som man över tid kommer att få nödvändig distans till. Att med tiden få ett bra förhållningssätt till det. Som tom kan ge en tacksamhet även över det.

En tillbakablick kan också betyda sorg att lämna något man tyckt mycket om. Något som man med glädje deltagit i och nu kommer att ge en djup saknad. Det kan göra att uppbrottet kan bli tungt. Inte så sällan inträffar just precis det.

Uppbrott innebär ofta också överlämnade. Att ge det man gjort till någon som får förvalta det och utveckla det vidare. Det påminner oss om att vi är en del av något större. Något som inte kan nå sin fullbordan om ingen annan tar vid och lägger sitt till. Något som den som lämnar troligen aldrig hade kunnat tillföra. Vi är alla i ett stort pussel där alla behövs. Tänk att då få överlämna till någon som man har stort förtroende för. Någon man vet har möjlighet att tillföra nya dimensioner och nya möjligheter.

Därför blir ett uppbrott rätt intressant. Tänk att få rapporter om att det man själv fått forma nu utvecklas ännu mer. Det infinner sig en nyfikenhet om att få se vad kommer dom nu hitta på som inte jag fann? Lite pirrigt också. Tänk om man hamnar i en avundsjuka att dom gjorde det så mycket bättre än jag-känsla. Gud, bevara mig från det. Nä, det skall vara en glädje att se andra framsteg.

Uppbrott kan vara ett måste ibland. För att man själv inte skall stagnera. För att en verksamhet skall kunna utvecklas ytterligare ett steg.

Jag har gjort flera uppbrott i livet. Både enklare men också svårare med jobbiga känslor. Men jag måste nog säga att jag tycker mig se att alla uppbrott har gett mig något. Något av lärdom jag kunnat bära med från det ena stället till det andra. Erfarenheter som varit dyrköpta men ändå bra att ha fått.

Ett uppbrott startar också känslor av annat slag. Vad kommer man till? Det får det bli mer av på måndag.