Vad skönt det är….

Har inget behov av att stoltsera med god träningsanda. Eller visa upp nya rekord och präktig intensitet. 

Det handlar mer om att bara ge uttryck för hur skönt det är att vara igång igen. Om än bara på promenadstadiet. 

Sommarens löpningsförhoppningar grusades tidigt med skada i foten. Men nu, tidig höst då säsongen snart är över, så kan jag börja lite som smått. Det får bli promenader. Kanske kanske lite löpning innan vintern slår till. 

Men vad skönt det är att vara igång. Tänket får lite uppehåll och behövlig vila. Man känner hur kroppen börjar få nytt liv. 

Det händer något med mig när jag får komma i rörelse. Allt, kropp och sinne, får en förnyelse som verkligen känns skönt. Det är som att vädra ut morgondoften i det instängda rummet på något sätt. Lungorna får nytt liv. 

Inför vinterns mer instängda liv är det skönt att få igång allt lite till. 

Det gäller dock att komma ut snabbt efter jobbet. Om man nu vill gå i dagsljus. Det blir ju snabbt mörkt nu för tiden. När jag bodde på landet var det pannlampa som gällde då. Nu, när man bor i stan finns det ju många gatlampor så det känns ju rätt ok. Speciellt vid Vätterns kant. 

Så, det är verkligen skönt att få hinna med en promenad efter jobbet.