Livet är en kaffepaus

Frågan ställdes från Zoega. ”När smakar ditt Zoégas kaffe som bäst?” Svarsalternativen var som vanligt få. Mitt svar blev dock: ”Livet är en kaffepaus. Alltså är det alltid läge för en kopp ☕️”

Ja jo nu tror jag te-drickarna och dom som varken dricker te eller kaffe protesterar. För livet är helt klart mycket mer än så. Jo, förvisso.

Men livet är en form av kaffepaus. Alltså det består inte bara av arbete och massa måsten. Och får heller inte göra.

Kanske skulle livet uppfattas mer lätt om vi bytte perspektivet. Alltså: livet är en kaffepaus. Emellan dessa gör vi saker. Inte gör massa saker och tar paus. För att vara tydlig. Livet består av ”pausar” som är goda att vara i. Däremellan tar vi pausar och jobbar med något.

Vi behöver eftertänksamma pausar. Där vi stannar upp och reflekterar. Där vi kanske till och med frågar oss varför vi gör som vi gör. Och varför vi inte gör det vi borde göra.

Jag tror vi också behöver pausar som stillar våra sinnen och blir mer lyssnande. Både inom oss själva men också uppifrån. Eller kanske är det också inifrån ….. ja jag tänker från vår Herre.

När Gud skapade allt var det viktigt med pausen. Det var liksom finalen på allt. Vilodagen. 7 dagen. Det bästa och största brukar komma sist i konserten tex. Så även här. Dygnsvilan, veckovila , årsvilan. Därför är vilan viktig.

Har förstått att Gud ofta kan tala i pausen. Liksom under nattens vila. Det blir liksom möjligt för honom att nå fram då. Annars är det så mycket brus.

Så livet behöver vara mer av paus tänker jag. Inte för att vi ska slarva bort tiden. Utan mer av att göra livet med en insiktsfull eftertänksamhet. Och då är en kaffepaus inte så dumt då och då …