Söndagstankar – Kan en helig Gud ha kontakt med en ohelig människa?

20140704-092004-33604320.jpg

För en tid sedan läste jag en artikel i DAGEN där en Jesper Hagström i DNs kultursida varnade för att läsa gamla testamentet. Han vill visserligen betona att recensionen var en parodi. I samma artikel varnade han men tyckte också att vi skulle läsa. Tala om förvirrande. I slutet av artikeln sa han dock några tänkvärda ord: Den stora paradoxen är att Gud som är helig vill ha gemenskap med en syndig mänsklighet. En sådan gemenskap kan inte vara utan problem.

Kan en helig Gud vilja ha gemenskap med en syndig skapelse? Vad skulle det vara för problematiskt med det?

Det fantastiska med att Gud vill ha gemenskap med en syndig skapelse är just det att han villa ha en gemenskap med just en syndig skapelse.

Detta var ju liksom hela poängen. Ja, naturligtvis inte från allra första början. Då var själva poängen att vi skulle ha gemenskap med Gud. Bibelns berättelse om paradiset med Adam och Eva är ju en bild på hur det var tänkt innan mänskligheten kom på fall. Men efter det är själva poängen att Gud just vill ha kontakt med en syndig och ohelig människa.

Det finns starka band mellan oss och Gud. Band som inte kan förändras. Eller som man brukar säga ibland: Ränder som inte går ur. Bibeln säger att evigheten är nedlagd i vårt inre. Nedlagd i den bemärkelsen att vi inte bara bär fingeravtryck av den inom oss. Den ligger där som en en satellit, som en en utlokaliserad evighet, som en del av själva evigheten inom oss. Den evighet som Gud en gång skapade och som vi är ämnade att en gång återigen ta del av.

Vi människor har en tendens att välja vilka vi vill vara med. Av olika skäl väljer vi bort människor som ”inte passar oss”. Det kan var social standard eller åsikter som är orsaken. Den stora skillnaden mellan oss och Gud i detta hänseende är att Gud väljer inte bort någon för att den skulle vara mindre helig än honom. Mindre duktig, ha andra åsikter eller något annat som ”inte passar in i hans egen profil”. Han är med alla som vill vara med honom.

Därför kan vi med stor tillförsikt förlita oss på att det inte är något problematiskt med att Gud som är helig kan vara med en skapelse och människa som inte är lika helig som honom.

I Jes 65:1 går Gud tom lite längre än så. Där kan man läsa: ”Jag låter mig sökas av dem som inte frågade efter mig, jag låter mig finnas av dem som inte sökte mig. Till ett folk som inte åkallade mitt namn sade jag: ”här är jag, här är jag.”. Om man skulle betvivla att Gud inte skulle vilja ha kontakt med människan så kan väl detta ta bort det tvivlet. Han är ödmjukhet och kärlek. Skulle du känna dig ”för dålig” för honom har du missförstått det hela. Han vill alltid ha gemenskap med dig.

Skulle Guds helighet bli mindre helig om han hade kontakt med något mindre heligt eller något som inte är heligt alls? Inte då! Hans helighet är inte beroende av omständigheter eller omgivning. Han är allt igenom helig. Han ÄR helighet.

Jag vill påstå att det är vår räddning och möjlighet att Gud som är helig kan ha gemenskap med oss som inte är så heliga som honom.

Dagens bön: Tack gode Gud att du funnit mig värdig att ha gemenskap med. Trots mina brister. Trots min ohelighet. Hjälp mig att ha dig som föredöme i mitt val av gemenskap. Amen