Förr kunde jag höra att det inte var fint att vissla. Man skulle inte göra det. Det gör jag inte längre tack och lov.
Kanske kommer du ihåg mannen som visslade så fint. Han spelade till och med in Lp-skivor med sina visslingar. Ja , vinyl alltså 😉. Jan Lindblad, naturfilmaren.
Det finns ett välbefinnande i att vissla….
… kan jag tycka. När jag gör det så känner jag mig rätt avslappnad och tillfreds. Kom på mig själv att gå och vissla med hörlurar på. Undrar jag vad dom tänkte när jag mötte folk.
Jag kan känna att det sprider sig en harmoni inom mig. Är det en låt med en text jag gillar gör jag liksom texten inom mig när jag visslar.
Möjligt är det inte uppskattat av alla. Men jag trivs rätt bra med det. Det får mig att vara avslappnad.
Vad gör du för att känna dig tillfreds? Sjunger du? Spelar gitarr? Knypplar? Vad får dig att slappna av lite extra?
Jag tror vi behöver sådana stunder av lite extra frid i sinnet.
”Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.”
Johannesevangeliet 14:27 SFB15
Det finns en inre frid som vi kan få uppleva. En frid som Jesus ger. Kärnbibeln uttrycker det så här:
”Frid (harmoni, hälsa, fullhet, välgång) lämnar jag åt er. Jag ger er min frid. Jag ger inte på världens sätt. [Världen kan aldrig ge denna Guds frid som tar bort all rädsla och fruktan för döden och framtiden.] Sluta att känna oro (ångest, låt inte era hjärtan bli upprörda), och sluta vara rädda (försagda, tysta, modlösa).” Johannes 14:27 SKB
Tyckte särskilt om detta sätt att förklara det på:
Jag ger er min frid. Jag ger inte på världens sätt.
Jesu sätt att beskriva att den frid som han ger kan ingenting i denna värld jämföras med. Visst kan det vi möter här i livet ge en viss inre harmoni. Men aldrig på det sättet Jesus ger.
Så ta emot den frid Jesus ger. Med vissling eller inte.
Pedher´s blogg 