Det glittrar så fint i vattnet. Solens strålar leker i vattnet. Det är som att solens strålar blir så många fler i vattnet. Dom bara studsar emot oss.
Vattnet gör sitt till för att göra solen så mycket vackrare (om det nu går).
Ibland kan man möta människor vars ögon glittrar. Det är som att dom återspeglar något vackert som förmeras i deras ögon. På samma sätt som solen leker i vattnet.
När man sitter och studerar vattnets glitter blir man bli bländad av dess ljus. Så att man ibland blir lite förblindad för en stund.
En del ögon glittrar så mycket att man kan ana att hela människan är så ljus och vacker rakt igenom. Då kan man bli lite avundsjuk på något sätt. Sådana ögon smittar av sig på något sätt. Man blir glad.
Fast i bland kan man känna sig hästlängder från sådan glittrande ögon. Man känner sig mer matt på ögonen.
Finns en lovsång vi sjunger ibland. Texten är så här:
Kom med Din härlighet över Ditt folk
Vi vill se Dig, vi vill se dig
Kom med Din härlighet över Ditt folk
Vi vill se Dig, vi vill se dig
Vi vill äga det liv Du lovat
Vi vill äga Ditt liv
Vi vill återvinna den skönhet vi förlorat
Vi vill äga Ditt liv, vi vill äga Ditt liv
Den beskriver lite av det man känner. Man vill återvinna tillbaka det glittrande i livet. Återvinna den skönhet man förlorat. Då kan ögonen åter glittra och det kommer då inifrån.
Det blir nästan som talesättet: ”Det hjärtat är fullt av talar munnen”. Istället blir det ”Det hjärtat är fullt av glittrar ögonen”.
Pedher´s blogg 