Joh 6:35 Jesus svarade: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.
Under tid från tid har vi blivit uppmanade från socialstyrelsen, eller vilken myndighet det nu var, att vi ska äta en viss mängd bröd om dagen. Nästa gång har det varit mer elle mindre. Sen får vi höra hur onyttigt det är. Nästa gång får man se mackor på fiken som är som hela middagar.
När Jesus säger att han är livets bröd hattar han inte mellan alla dessa olika rekommendationerna. Han åberopar något mycket mer radikalt än så. Han menar att han är brödet till att inte bli hungrig mer. Inget dåligt anspråk.
Det finns en hunger som mer relaterar in i vårt inre än till en hungrig mage. En hunger på djupare innehåll och värde. Något som är svårt att värdera efter vårt världsliga värdemått i kronor och dollar. Det är mer en andlighet hunger som gör sig påmind. Likadant som barnatron gör sig påmind.
Jesus mättar på ett sätt som gör att vi upplever att vår tro för oss hem. Vårt inre får kontakt i himlen. Samtidigt behöver vi inte jaga efter surrogat som ska mätta vårt inre. För Han ger mättnad som gör oss nöjda.
Hur äter jag detta bröd? Främst genom att dela livet med Jesus själv i en relation. Men också att läsa Bibeln och samtala med Jesus i det vi kallar bön. Det ger den mättnad detta bröd syftar på.
Här pratar vi inte om tre skivor om dagen. Eller vilket sädesslag som är bäst. Här talar vi om ett ständigt livsflöde vi inte kan föräta oss på. Där ”bästa före”-datumet aldrig går ut. Det blir aldrig gammalt och torrt. Vi blir inte tjocka av det brödet. Är så mycket du orkar.
Livets bröd – dukat för dig och mig.