Denna vecka är vi inne i påskveckan. Jag vill påstå att det är den största och viktigaste högtiden i vår kristna tro. Låt oss följa Jesus till uppståndelse genom evangelierna. Idag hämtar jag några ord av Jesus om kyrkan….
Mitt hus skall vara ett bönens hus
Jag har mött tankar från många håll att detta år, 2024, är bönens år. Och jag undrar om det inte ligger något i det.
Jesus ville visa på att det fanns något som var viktigare än mycket annat i kyrkan. Det var att i kyrkan skulle bönen vara centralt. Allan i vår kyrka brukar kalla bönesamlingarna som maskinrummet. Där maskinen som driver fram båten är. Och det ligger något i det.
Men det står också att vi är ett tempel där Guds ande bor. Och i det ljuset är vi uppmanade till att göra det till ett bönens hus.
Jag tänker att bönen behöver vara vår livstil. Att bönen finns där naturligt hela tiden. Lika naturligt som att andas. Vi lever i ett flöde av samtal med Gud. I tanken. Med ord. Med suckar. Som att varje andetag innehåller en bön.
Jag tro egentligen inte Gud tvingar någon till detta. Utan jag tror att han längtar efter gemenskapen med oss. Han vill ha den nära kontakten med alla oss han älskar så högt. Han trivs med oss. Vill inget hellre än att ständigt ha denna bön av gemenskap. Man skulle kunna säga att bönen blir relation.
Relation
Och det är ju det hela påsken handlar om. Gud sänder sin son Jesus till oss för att öppna vägen till sig igen. Så att Jesus ska kunna bringa försoning för oss. Korsets väg är förlåtelsens väg. En fantastisk väg. Genom den kan vi skapa relation med Gud.
Pedher´s blogg 