Håller på att rensar i mitt enkla bo. Tänkte mig en flytt under sensommaren. Då kommer det fram massa saker som legat i gömmorna en längre tid. När jag flyttade till Norrköping var det ju operation rensning även då. En hel gård skulle ju flyttas till en lägenhet. Helt omöjlig ekvation att få ihop. Om Man då inte säljer av och slänger massa saker. Men det blev ju en del saker kvar.
Som den här lilla saken. Det är en femcentare från USA. För ganska många år sedan hade jag förmånen att åka till Florida. Då besökte vi Kennedy space center. Det var i den värsta hysterien med Fuglesang. Vi fick se dom olika rymdfarkosterna. Se rampen som skytteln kördes ut på. Där kunde man stansa ett mynt så det blev så här.
Vad händer inom oss när vi ser en sak som väcker minnen till liv? Det blir som om vi lever det en gång till. Kanske är det just därför vi har en instinkt att samla på oss saker. En resa har ju naturligtvis många liv. Planeringen inför resan som i sig är en upplevelse. Själva genomförandet av resan som blir höjdpunkten. Sen eftermälet. När vi upplever resan en gång till i minnets arkiv. Arkivet som inte är begränsat av processor och antal gigabyte. Där finns hur många filmer som helst som spelas upp när dom väl väcks till liv. Så kan man när som helst uppleva resan en gång till.
För mig påminner detta stansade mynt om en resa som vi sparade länge till. En resa som innehöll så mycket. Everglades och alligatorer, besök i holyland, Disney world, bad i det stora havet mm mm. Den långa flygresan inte så långt efter elfte september. Säkerhetsvakter som var spända. Inte minst en oerhört gästvänlig familj som öppnade sitt hem för en hel familj under nästan 2 veckor fast vi aldrig mötts i verkliga livet. Bara via brev och mail under lång tid. En flygresa som tog väldigt lång tid. Men som lärde mig en sak. Att flyga SAS slår många andra bolag som jag sen har flugit samma rutt med. Dyrare? Ja, men mycket bättre.
Tänk vad ett litet stansat mynt kan sätta fart på i minnets arkiv.
Pedher´s blogg 