Låt mig var morgon möta din trofasthet, ty jag förtröstar på dig. Visa mig den väg jag skall gå, jag sätter mitt hopp till dig. Ps 146:8
Hur börjar vi morgon? Jag tänker att mina morgnar börjar i princip likadant. Jag har mitt mönster. Klockan ringer. Snoozar lite. Sätter igång med frukost och oftast en dusch. Funderar på vad dagen ska innebära och sen åker jag oftast till jobbet.
När jag läser versen i psaltaren 146 stämmer det till eftertänksamhet. Det ju just så jag vill göra. Och i viss mån är hela mitt liv inställt så. Att jag var morgon vill möta Guds trofasthet. Jag vill fridsamt möta hans ledning så att jag följer hans vilja i mitt liv. Inte krampaktigt känslosamt efterfråga varje steg som han ska leda mig. Utan mer om ett ”Herre, ber dig om din ledning idag. Gör mig följsam”.
Bibelns andemening här är att jag längtar efter att förstå Guds kärleksfulla omsorg. Att jag litar och förtröstar på honom. Och ber att han ska visa sin väg för mitt liv.
Denna vers är så varm och tillitsfull. Det skulle kunna vara vår morgon bön och den räcker helt klart väldigt långt.
Att få börja var morgon med denna insikt är barmhärtigt gott. Att slappna av inför Gud. Herre jag vill möta din trofasthet idag. Jag förtröstar på dig. Jag sätter mitt hopp till dig.
Tänk att varje morgon starta så. Tänker att en bättre start än så blir svår att påvisa.
Pedher´s blogg 