Förtröstan är ett ord jag ofta återkommer till. Tror nog att jag skrivit om det några gånger. Mina ögon föll på en bibelvers om just förtröstan.
”Förtrösta på Herren för evigt, för Herren Herren är en evig klippa.”
Jesaja 26:4
Vilken uppmuntran och vilken uppmaning. På ett sätt rätt enkelt. Bara så liksom. Men ändå kan det vara svårt ibland när livet är komplicerat. Man krånglar till det så att det enkla att förtrösta blir så svårt.
Men kanske kan denna vers få peka på varför förtröstan på Gud fungerar. Han är den eviga klippan. Ingen rullstensås. Inte en hög med lösa stenar. Inte en porös bergart. Nej , Han är klippan. Och inte bara klippan för stunden. Han är den eviga klippan. Han var det innan du behövde honom i livet. Han kommer likväl vara klippan i framtiden när du kanske inte behöver det på samma sätt. Han är den eviga klippan. När mycket annat skakar i sina grundvalar står Han fast. Därför kan du förtrösta på honom.
En påminnelse i det du just nu möter. Där frågorna är många. Där lösningen inte syns. Där hopp bytts ut mot hopplöshet. Där du kanske just nu är beredd att ge upp.
Förtrösta ändå. Gör det en gång till. Vila i den förtröstan. Ge förtröstan en chans till. Varför? För Gud är den eviga klippan.
Min bön idag är att du ska få frid i denna förtröstan. En frid som ger dig vila, hopp, mod, kraft och en känsla av möjlighet.
Pedher´s blogg 