Varför är det så lätt att misstro andra? 

Varför har vi så lätt att misstro varandra?

Blir det något fel har vi allt för lätt att tro att det var meningen och att vederbörande hade ont uppsåt. Visst, så tänker vi väl ändå inte? Eller det faktiskt just är så. För vi handlar som att vi just misstänker det.

Företag verkar tro att dom inte kan göra fel. Hade ett samtal om min hyresavi. Fel belopp mm. Det tig ett tag innan jag lyckades övertyga vederbörande att jag inte gjort fel utan dom. Inget otrevligt samtal men ändå en misstro mot mig.

Kan möta det i kundrelationen. Inte ofta tack och lov. Varan är inte såsom man skulle önska. Då kan det känns tufft att man utgår från att vi medvetet missat eller medvetet fört bakom ljuset.

I relation mellan oss människor verkar det allt för ofta att vi tillskriver vår ”motpart” någon form av misskreditering.

Jag tror att det är en inställningsfråga. Att välja att tänka gott om människor. Inte blåögt men ändå tillskriva att vår omgivning har gott uppsåt. Jag tror vi kan välja den inställningen.

Att du på din arbetsplats, förening och gemenskapskrets väljer att tro gott om andra. När misstaget sker kan det faktiskt vara en olycklig omständighet.

Har vi den inställningen blir stämningen så mycket bättre. Situationer kan redas ut mycket lättare. Garden är liksom redan sänkt.

Tänk gott om varandra. Då har vi lättare att undvika att misstro varandra.