En plats jag ofta och gärna besöker är Rosariet som ligger nära intill för jag bor. Just nu ligger det i vila kan man säga. Rosorna är nedklippta och väntar på värmen för att skjuta nya skott i. En byggnad är under en renovering. Den lilla snö som just nu finns påminner om att det är vinter och viloperiod i växtriket.
Så går min promenad vidare ner mot sjön. Där växer det pioner. Och där finns knopparna som väntar på att få visa sin prakt.
Den här tiden påminner om livet. Perioder av medgång och blomning. Andra tider av väntan och vila. Väntan på att värmen kommer och man får känna hur livet knoppas igen. Så kommer den tiden man får blomma ut igen.
Vad man inte får glömma är att under den vintriga väntan finns det en knopp som är på väg fram. Du får gå ut i naturen och se hur knopparna nu börjar visa sig. Redan nu när det är rätt långt till våren.
Omständigheter kan göra att du inte kan slå ut i blom just nu. Förutsättningarna finns inte för tillfället. Omständigheterna gör att det inte finns dom förutsättningarna som behövs. Kalla det för värme eller vad som helst. Just nu går det inte. Men glöm inte att det finns en knopp som ligger i vardande. Det finns något inom dig som bara väntar på dom rätta förutsättningarna.
Så kom jag till stranden. För somliga är det ju numera badväder. Men i den stora gruppen är det uppenbart inte badväder. I alla fall inte idag. Snön avråder. Likaså temperaturen i vattnet. Men likväl tror vi att det kommer en dag som man gärna sitter på stranden. Tar ett topp. Likaså får vi tro och lita till att det kommer en dag då värmen återvänder.
Ge inte upp. Du kommer snart slå ut i blom. Din tid kommer.
Pedher´s blogg 