Var ut och sprang på semestern. Var i ett område jag varit förut. Dock inte nyligen.
Jag tänkte mig att bara springa 2,5km åt ett håll och sen hem.
Mem när jag kommer en bit bort blir jag lite modig. Tänker mig att jag borde kunna springa runt och komma tillbaka till stugan.
Sagt och gjort. Så fick det bli. Men ju längre jag sprang desto mer osäker blev jag. Jag hade ju mobilen med mig och insåg att jag nog tagit fel. Så jag vänder. Inser samtidigt att batteriet är på väg att ta slut.
Till slut var det bara att erkänna. Jag visste inte vart jag var. Sprang till ett hus där det fanns vänliga personer. Men det var krångligt att visa vägen. Jag var en bit bort och redan sprungit rätt långt. =trött.
Det slutade med att jag fick skjuts hem.
Vilsna människor behöver hjälp att hitta rätt.
Var så tacksam att fått hjälp. Man känner sig rätt billig i en sådan situation. Inser hur mycket jag behövde hjälp.
Idag är det så många som är vilsna på olika sätt. Man är nyanländ i en helt ny miljö med nya sociala koder. Man är ny på jobbet. Ny skola. Men man kanske också kört fel i livet. Säkert på massa olika situationer kan man ha kommit fel. Inte minst i relationer.
Då kan man behöva få hjälp att hitta rätt. Någon behöver bry sig.
För det första behövde jag erkänna för mig själv att detta fixar inte jag utan hjälp. Först då kan jag ta emot hjälpen. Var inte för stolt att be om hjälp.
För det andra behöver det finnas någon som är villig att ge hjälp. Damen som hjälpte mig ville inte ens ha någon ersättning. Vem behöver din hjälpa? Hoppas att du vill ta dej tid att hjälpa.
Ps Nästa tur höll jag mig till planen. 2,5 km åt ett håll. Sen vände jag och sprang samma väg tillbaka. Det funkade bättre. ☺️Ds
Pedher´s blogg 