Gud finns i detaljerna.

Har du tappat bort dina nycklar någon gång? Kanske du då minns hur det kändes. Då kommer du känna igen dig i denna berättelse som är helt sann.

För någon dag sedan tappade jag bort mina nycklar på jobbet. Jag insåg inte det förrän jag skulle börja gå ner för landning och åka hem.

Då var nycklarna som bortblåsta. Ingenstans fanns dom. Blev rädd för att dom stulits så jag kollade om bilen stod och det gjorde den.

Fler letade. Ingen hittade dom. Tänkte att detta kommer bli mycket besvärligt. Tiden gick.

Till slut ställde jag mig vid våra kassor och bad en bön. ”Gud du måste hjälpa mig. Jag klarar inte detta själv. Du måste visa mig till nycklarna.”

När jag bett färdigt fick jag för mig att gå tillbaka till ett rum. Inte mitt kontor. Gick till ett skrivbord. Tittade på det. Fick för mig att dra ut översta lådan. Och där ligger dom. Du kan tro att jag ropade ut ett ”Tack Gode Gud!!”

Jag har försökt att hitta denne någon som kanske har lagt dom där. Finns ingen som gjort det.

Så tacksam för det Bönesvaret.

Gud finns verkligen i detaljerna. Berätta det för mina kollegor. Då berättade dom också om hur Gud svarat på liknande situationer med ett tydligt svar.

Ville berätta detta för dig som kämpar med att vänta på bönesvar. Det kommer. För mig var det en känsla av att jag gav upp. Klarade det inte själv. Så kom svaret i all enkelhet.

Ge inte upp. Gud hör bön. Han finns i detaljerna.

Det börjar mörkna väl tidigt på kvällarna nu

Tycker nog att det börjar mörkna väl tidigt numera. Älskar dom ljusa sommarkvällarna. Du vet dom där ljumma kvällarna med lite skön bris.

Så att det börjar mörkna så tidigt tycker jag är lite jobbigt.

Sagt det förut. Jag blir nog mer och mer en sommarmänniska. Ändå har jag svårt att tänka mig att lämna detta land för att leva i en ständig sommar.

För Sverige har en unik cykel. Alla dessa årstider med dess vackra uttryck. Lövens färger. Luften som ändrar karaktär. Och man vet. Det kommer en ny vår med efterföljande sommar.

Påminner starkt om livet. Det är inte alltid ”sommar”. ”Hösten” och ”vintern” gör sig påmind. Men efter dessa låga perioder kommer det alltid en vår. Glöm aldrig det. Hur lång än vintern är eller blir så kommer det vår in i ditt liv. Hur otroligt det än låter just nu så är det sant. Något vi får påminna vårt förstånd om. För känslorna kan trotsigt säga något annat. Men ser vi i livets backspegel så ser vi att det är sant. Men det är lätt att glömma det i höstens dimma.

Under hösten och vintern har jag blivit mer och mer en ljus-människa. Tänder gärna många ljus. Jag tänker att det kan få ljusa upp mitt inre. Symboliskt tänder jag hoppets ljus. Men också ett speciellt ljus som ska påminna mig om att Jesus går med mig. Mitt i den mörka perioden är det gott med ett sådant ljus.

Så trots att det mörknar allt tidigare numera så blir jag hoppfull. Det kommer snart en vår igen. Håll fast vid det löftet. Det är en hälsning till dig som kämpar med höst i ditt liv.

Att höra det skrivna ordet

Visst har du hört det skrivna ordet?

Tänker på när man skriver en hälsning och vederbörande svarar ”Det var gott att höra”.

Och visst ligger det något i det.

Man läser något som någon annan skriver och det är som att man hör vederbörande säger orden hörbart. Man hör tonläget. Man hör sättet. Man hör dialekten. Man hör det som är det speciella med just den personens röst. Visst är det märkligt?!

Känner man personen väl så behövs det inte så många ord. Man har redan där och då förstått om personen är glad, ledsen, uppgiven, så kan man läsa orden utifrån det.

Så länge som det ligger på det planet så är det ju lugnt. Men när det skrivna ordet saknar den hörbarheten så blir det lätt missförstånd. Man kan uppfattas kärv om meningarna är korthuggna. Är dom långa så är man väl bara jobbig. Ordvalen kan uppfattas som att man är arg. Det gör att det skrivna ordet blir så svårt.

Man kan aldrig ersätta det personliga mötet fullt ut. Men har man grundat med ett personligt möte så blir det lättare. Lättare att undvika missförstånd. Lättare att förstå läget.

Att sätta gränser

Att sätta gränser är inte enkelt. Du som följt mitt skrivande en längre tid vet att förra hösten var en tid av återhämtning för mig. Jag jade under en ganska lång tid kört för hårt. Jag fick yrsel och behövde helt enkelt bromsa in. Min räddning var en klok kvinna på vårdcentralen som på rätt sätt i rätt tid fick mig att inse. Inse att gränsen var nådd. ”Ett steg till” kunde innebära att jag ”gick in i den berömda väggen”. Eller som hon beskrev det att jag ”skulle trilla över kanten”. Jag stannade på rätt sida om båda ”dessa hinder”.

Ett val jag gjorde var att lära mig att sätta gränser. Alltså att avskärma olika sysslor. Att jobbet har sin tid. Fritid har sin. Mig själv har sin tid. Återhämtning har sin.

Jag säger inte att jag har lyckats fullt ut. Ibland är det svårt. Men en sådan gräns jag satt är att jag stänger ner på kvällen. Min telefon är inte öppen efter en viss tid. Naturligtvis har jag vissa uppdrag på kvällar som jag gör. Men alla andra kväller så stänger jag ner. Jag som alltid velat vara tillgänglig har fått känna på vad det innebär. Vill fortfarande vara tillgänglig men inte till vilket pris som helst.

Det innebär att bara dom närmaste till mig når fram. Man kan lämna meddelande men det är inte säkert jag ser dom.

Att sätta gränser tror jag är en av vår tids stora utmaning. Att låta kropp och sinne få en stund av stillhet. Inte bara när man sover. Utan även en stund på kvällen innan det är dags för att sova.

Jag vet inte hur dom gränserna ser ut för dig. Mitt sätt funkat säkert inte för dig. Men jag har kommit fram till att detta är bra för mig.

Att sätta gräns för något öppnar upp för något annat. Det ger utrymme för det som vi kan behöva.

Stress byts ut mot lugnare tempo. Bekymmer får lämnas till morgondagen.

Jag tränar fortfarande på det. Jag ska lyckas. Jag vill lyckas. För jag tror jag kommer att hålla ihop mycket längre då.

Allt har sin tid.

Vart sätter du din gröns?

För dig som lever i ett högt tempo – sätt gränser innan det är försent. Det är att vara rädd om sig.

Låt mig presentera….

Låt mig presentera en stolt farfar…..

Sorry jag menar naturligtvis vis ….

Låt mig presentera mitt första barnbarn -Folke

Men jag kan inte förneka att jag är en stolt farfar.

Att få hålla honom i min famn var en häftig upplevelse. Tänk så underbart. Så söt och vacker.

Att få sitta där sin son som nyligen blivit pappa är något alldeles speciellt.

Känns ju som det var helt nyligen Andreas föddes. Nyss hemkommen från BB som nyligen själv blivit pappa för första gången. En märklig känsla

Att möta hans blå vackra ögon värmer hjärtat. Att få ett leende gör en ju rörd. Det är något alldeles utöver det vanliga.

När man ser ett sådant litet barn som just har kommit till denna värld förundras man. Se bara på dom små små tårna med sina ännu mindre naglar. Fingrarna som är så rara små så blir man stum. Somliga menar att allting har kommit till genom en slump och en stor smäll. Att se hur denna lilla kropp har formats kan man inte tro på detta längre. (Om man nu gjorde det). Alltså slumpen. Det måste finnas en skapare bakom allt.

Utveckling i alla ära. Visst har det skett till en del. Men bakom allt detta måste det finnas en Gud som skapat.

Bakom allt finns du Gud, finns din tanke och din mening.
Och vi får glädjas över livet. Stor är du Gud.
(Roland Utbult)

Stor är du Gud. Kam bara säga det.

Se dig omkring. Den skapelse du har omkring dig. Det är en sådan gåva till oss människor. När man sen ser ett liv som formats i sin mammas mage inser man hur stor Gud är. Sådan precision . Sådan exakthet. Sådan kärlek.

Stolt farfar. Absolut. Men ännu mer tacksam till Gud.

När jag var och hälsade på Folke så inser jag att det fanns en i huset som var avundsjuk. Katten Majlis. Den katten har varit svårflörtad. Inte många ggr i mitt knä. Nästan fått lyfta upp henne. Men inte denna gång. När hon fick möjlighet så hoppade hon upp.

Och där satt hon. Spann. Ville inte att jag skulle sluta att klappa och klia. Rätt intressant hit djur beter sig. 😁

Hur skyddar man sig bäst?

Hur skyddar man sig bäst från yttre destruktiv påverkan?

Jag bytte nyss mitt skydd på mobilen. Att det gamla fungerade blev rätt tydligt. Jag tappade min matlåda av glas på den. Skyddet sprack men mobilens glas höll. Så ett skydd är aldrig dumt.

Tänk om man kunde ha ett sådant skydd i livet. Så när man fick en destruktiv påverkan så var man skyddad. Slag man blir utsatt för. Både fysiskt och psykiskt. Inget skulle kunna skada oss.

Kanske den största skadan blir när vår självbild får en törn. Då behöver vi ett skuddande skal så att det inte kommer åt självbilden på djupet. Kan vi förbereda oss så att vi inser vart värdet ligger i oss så kan sådan påhopp rinna av lättare.

Kanske vårt skydd ligger i hur vi förbereder oss på människors destruktiva påhopp. Att vi har garden uppe. Lyssnar inte så mycket på tonläget och sättet. Lyssnar mer på innehållet. Tänker gott och vill lyssna på kärleksfullt sätt. Då brukar man klara sig bättre. Men är man trött och sliten så är det klart svårare.

Sen tror jag att vi har ett skydd i bönen. Har varit med om det rent praktiskt och tydligt en gång. Hade en person som ringde mig ofta och hade verkligen inget uppmuntrande att säga. Bara jobbigt. Jag blev ganska påverkad av det. Då bad en man för mig. Att telefonen skulle tystna. Och det gjorde den. Så det finns ett skydd.

Kanske ligger nyckeln också i att man väljer att inte lyssna. Helt enkelt väljer bort den/det som skadar mer en uppmuntrar. Allt för att må bättre själv.

🙏 Så min bön denna dag är för dig som känner behov av skydd av något slag. Att Gud ska sätta upp en barriär av något slag omkring dig. Att han ska beskydda dig. Att den/det som påverkar dig destruktiv och negativt inte ska få möjlighet att fortsätta med det. Helt enkelt bli hindrad. Amen 🙏

Var rädd om dina ord

Tänk vad ord kan göra. Sagda på rätt sätt, sagda med kärlek så kan dom lyfta så att man känner sig sed, älskad och betydelsefull.

Ord kan få en att sova gott. Ord kan få oss att känna oss trygga. Ord kan göra så att vi vågar och får mod. Ord kan göra underverk.

Å andra sidan kan ord slakta och förgöra. Ord kan såra. Ord kan göra att men ger upp. Ord kan göra att man tvivlar på sig själv och andra. Ord kan ljuga. Ord kan skada för lång tid. Listan kan göras lång för vad ord kan åsamka sin åhörarkrets.

Så vem lyssnar du till? Vems ord låter du påverka dig? Vems ord litar du på? Vems ord följer du? För i grunden tänker jag att vi avgör vems ord som får tillgång till våra öron. Eller vems ord vi tillåter påverka oss eller låter passeras utan att lägga in dom i vårt minnesarkiv. Lyssna till dom orden som är värda att lyssnas till.

Har du funderat över hur dina ord påverkar? Hur dom berör? Har du funderat över hur det, och på det sättet, du pratar påverkar andra? Jag tror att vi från tid till annan behöver reflektera över vårt tal. Vad ger det för frukt? Hur påverkar det tredje person?

Finns en god översättning på en bibelvers som jag kommer att tänka på:

”Vårt tal ska vara hjärtevinnande”

Det är hämtat från Kolosserbrevet 4:6 ”Ert tal ska alltid vara vänligt, kryddat med salt, så att ni vet hur ni ska svara var och en.” Om vi bestämmer att vårt tal, vårt sätt att prata, ska vara hjärtevinnande så tror jag att det mesta av ”dåliga” ord filtreras bort. Tonen i samtalet blir godare. Atmosfären blir också varmare.

Så var rädd om ditt tal. Det du säger har betydelse. Din attityd i det du säger påverkar atmosfären i ditt tal. Betänk bara den där gången du möter någon som visar så skön omsorg om dig så att det märks i allt. I talet. I handling. Man känner att personen menar väl. Så tänker jag att vårt tal ska vara.

Märker du att du har svårt att få till ett hjärtevinnande samtal kanske man skulle vänta med att uttrycka det man ämnar säga. För allas bästa. Så var rädd om dina ord.

Till sist en bibelvers i olika översättningar :

Efesierbrevet 4:29 Folkbibeln -15

Låt inga smutsiga ord komma över era läppar, utan bara det som är gott och bygger upp där det behövs, så att det blir till glädje för dem som hör det.

Efesierbrevet 4:29 bibel 2000

Öppna inte munnen för ofruktbart prat, utan säg bara sådant som tjänar till att bygga upp där det behövs, så att det blir till välsignelse för dem som hör på.

Efesierbrevet 4:29 Folkbibeln -98

Låt inget oanständigt tal komma över era läppar, tala bara det som är gott och blir till välsignelse där sådan behövs, så att det blir till glädje för dem som hör på.