Idag är det måndag. Och jag är ledig. Denna ledighet infaller måndag efter att ha jobbat lördag. En särskild priviligerad dag. Då helgen blir lite kort med jobblördag i butiken.
Vissa ledighetsdagar är bättre än andra. Hur kan det bli så?
Kanske för att livet runt omkring dessa dagar påverkar dom så mycket. Givetsvis och dess innehåll.
Men är man alltid ledig blir inte en ledig dag något extra utan mer det vanliga.
Fylls dagen av massa tråkigheter så är den lediga dagen mest en börda. Då önskar man att den gick fort över.
Om dagarna innan har varit extra mycket med saker som gjort oss trötta så blir den lediga dagen extra skön.
Men ledigheten har svårt att bli harmonisk när kraven är stora. Pressen svår. När man vet att allt jobb är kvar på jobbet. Ingen annan har gjort det. Så det man inte hann med ligger kvar. Som läggs på den nya veckans redan späckade schema. Så blir ledigheten en större börda än just den vilan den skulle ge.
Ledighet som kräver massa är inte skön. Ledighet som är ofrivillig är pressande. Ledighet som är en ensamhet som inte är självvald är stressande.
Men varför är vissa ledigheter bättre än andra?
Kanske är ledigheten som bäst när den är omgiven av tacksamhet. Man är som mest avslappnad då. Kraven släpps. Tacksamhet på många fronter. Relationer. Livet. Jobbet. Familjen. Ja, när det finns en innerlig tacksamhet i den stora bilden så blir ledigheten desto skönare och mer fruktsam.
När du unnar dig en ledighet blir den också bra. För då har du inte dåligt samvete för att du är ledig. Så med den ingången kan en dag av ledighet vara avgörande för att just den dagen blir som allra bäst.
Pedher´s blogg 