Kategori: Den osäkra framtiden….

Den osäkra framtiden – hur ser man det ljusa i den?

I dessa tider är det rätt vanligt att man lägger budget för nästa år. Likaså planerar man för kanske nya satsningar och ny insatser. Helst ska alla planer gå i lås. Gärna lite bättre. Och rätt ofta överträffar resultatet sina vildaste fantasier. För trenderna bara liksom gör det möjligt.

Men hur i hela världen gör man det mitt i en pandemi? Ett tillstånd som man inte kan sia om när det är över. En jag pratade med menade att man borde nog ha två budgeter. En för ett år där pandemin har gått över. Och en där vi har kvar pandemin. Då kanske man hamnar någonstans där emellan.

Vår största utmaning är nog att försöka se ljuset i tunneln. Försöka hitta alla ljuspunkter man kan hitta. Att buffra upp allt sådant.

För lyckas vi med det kan ett år, även med pandemi, bli ett bra år. För när vi söker ljuset hittar vi ofta det som dras dit.

För det finns ett ljus längre bort. Hur osäkert den är. Hur osäkert en pandemin är, så finns det ett ljus längre fram. Det är jag övertygad om.

Vår utmaning är att inte låta vår blick fastna i det osäkra som tex en pandemi. Det gör att vi får svårt att se framåt och tro på framtiden.

Detta ljus är som en fyr. Dess ljus gör att styrmannen kan hitta fram i dom mörka och svåra farvattnen. Något av det tänker jag att detta handlar om. Vi kan nog inte sia tillräckligt bra vad framtiden ska ge. En budget blir svår att lägga. En plan blir svår att forma. Men vi får liksom söka ljuset i tunneln och forma framtiden efter det ljuset. Kanske göra justeringar efter vägen. Efter dom förhållanden som uppstår.

Kanske är det så vi behöver leva just nu. Att vara formbara efter vad tiden ger.

Inte så enkelt , särskilt för den som gärna vill ha full kontroll. Diktera villkoren. Kanske ha taktpinnen. Men nu är det andra tider. Vi måste vara följsamma. Gasa när det går. Bromsa när det behövs. Köra lite lugnare när så läge kräver det.

Så denna tid lär oss något viktigt. Att vara följsam en tids livsrytm. Kan vi det, kommer vi igenom denna tid, å andra tider, på ett mer harmoniskt sätt. Jag skulle tro att det kommer att göra resan ljusare. Mera möjlig. Och vi kommer att hitta stegen vi måste ta.