Trampad på själen

I går morse när jag kom till jobbet hade det varit inbrott. Tjuvar hade tagit sig in via taket och ställt till det för oss. Dom fick inte mycket med sig.

Tack och lov blev ingen människa skadad. Det är bara materiella ting.

Värre är att det är barnen i världen som drabbas. Alla dom som vi vill hjälpa. Nu kostar det för att få allt i ordning igen.

Ännu värre är att man känner sig trampad i själen på något sätt. Så många som satsar av sin tid för att hjälpa andra får ditt mästerverk förstört. Samma känsla som när en inbrottstjuv varit inne och rotat hemma i sina personliga tillhörigheter. Det tränger innanför skinnet.

Att tjuvar inte har någon empati är nog ingen överraskning för någon. Men nog skulle man önska att dom drabbades av en grym ångest och ånger.

Bara att lämna det bakom sig. Men jag blir så besviken. När någon vill göra något gott kommer någon annan och gör en någon ont. Det är inte rättvist.