Söndagstankar – ”och jag skall åter få bo i herrens hus för evigt….”

Det finns en sång som så många andra sånger följt mig. Några strofer säger så här: ”Mamma, vart fanns jag innan jag kom in i din mage? Lille Ole, du fanns i Guds tanke.”

Det finns en bibelvers där Paulus skriver ”…vi har vårt ursprung i Gud”

Jag tänker mig livet att det utgår från Gud. Vi vandrar ut i livet och vänder åter till Gud. Cirkeln blir sluten. Känslan av ”borta bra men hemma bäst” kommer vara tydlig. Vi behöver bara se till att vi inte springer vilse på vår livsresa. 

Psalmisten ser ju sin psalm utifrån fårets perspektiv. ”Hus” syftar på herrens hushåll, familj och släkt. Dom längtar hem och känner nog borta bra men hemma bäst. Tillhörighet och gemenskap. 

Jesus säger att han är grinden. Dörren. Vägen in i livet som beskrivs som herrens hus går genom Jesus. Det finns ingen annan väg. Levand Bibeln säger så här: ”ja, jag är grinden. Den som kommer in genom grinden ska bli frälst och kommer att gå in och ut och finns gröna ängar” Joh 10:9

Det finns ett så långt perspektiv i detta att vi har svårt att greppa det. Evighet. I vårt begränsade tänk i tid och rum blir detta svårt. Men vi ska åter få bo hos Gud i evighet. Cirkeln är sluten. Vi vänder hem igen. Vi har varit där förtur. Dags igen. Vi ska få leva i en underbara värld utan sjukdom och nöd. Utan krig och hemskheter. Detta vill vi nog gärna vara med om. 

Nyckeln till denna evighet ser du i följande bibelvers…

För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Romarbrevet‬ ‭10:9-10‬ ‭SFB15‬‬

Jesu kärlek till dig och mig gör detta möjligt 

Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. Johannesevangeliet‬ ‭3:16‬ ‭SFB15‬‬

Du är välkommen att återigen få bo i Herrens hud för evigt. 

  

”Dom som gått före”

IMG_9327Alla Helgonahelgen – alla helgons helg – en helg till minne av alla dom som gått före – är en helg långt mycket mer än mörker och sorg.

Av naturliga skäl är denna helg fylld av saknad och många gånger tårar efter en kär vän som fått avsluta sin livsvandring på denna jord. Det blur en helg där många tänder ett ljus och minns. Ljuset blir på något sätt en bro mellan minnen och nuet.

Gått före …..

Vi säger ganska ofta så om den som dött. Gått före. Före till vad? In i det vi kallar död. In i det vi alla en gång ska göra. Men det ligger något hoppfullt i detta uttryck också. Att gå före till något.

Gått före ….

I min tro ligger det något hoppfullt och tryggt. För i den finns det verkligen något man går före till. Himlen och gemenskap först och främst med den Jesus jag tror på. Men också med alla dom som redan är där. Då blir dödens skiljeväg mer en paus än någon evig skilsmässa med någon. Det finns verkligen något där bortom vi kallar död. Något att gå före till.

Gå före ….

Himlen – den plats där vi ska tillbringa evigheten – är den kristna trons yttersta härliga mål. Vägen dit är en vandring med den Gud jag tror på och alla människor jag har förmånen att träffa. Tron blir en bärande kraft genom livet. Himlen är den värld där ingen sjukdom finns. Den perfekta världen av renhet på alla plan. Jag tänker den som ett nyfött barn. Kanske du minns det. Så oförstört vackert.

Gå före ….

Denna helg påminner oss om att många redan är där. Redan framme och vi andra är på väg. I det finns egentligen inget mörker. Saknad, ja, men ljusa minnen och en ljus framtid. Då blir det en stor tacksamhet som kryper fram. Tacksamhet för vad dom som gått före fått betyda för oss. Även en tacksamhet för vad vi har att vänta. I den värld vi lever är det fyllt av missljud och missräkningar. Inte alltid så lätt att uppskatta denna värld och detta liv. Men handen på hjärtat fylls den av väldigt många ljuspunkter också. Men vi har något ännu bättre att se fram emot. Något oförstört vacker underbart. Som doften efter ett stilla regn en varm sommardag. Som vårens nyutspruckna vackert gröna löv.

Alltid på väg …..

På något sätt är vi ett folk alltid på väg. På väg till denna underbara värld som så många gått före till. Ingemar Johanssons låt ”Alltid på väg” beskriver detta så bra: ”Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination bortom det vi kallar tid och rum. Detta mål ger mig mod, ger mig kraft, ger mig inspiration till att möta åren som jag nu har framför mig. I mitt innersta bär jag en bit av ett avlägset land, löftet om att jag hör hemma där. I mitt innersta bär jag ett hopp om en avlägsen strand, att få möta Herren ansikte mot ansikte. Så vad jag än gör, vad jag än tar mig för ska jag aldrig släppa taget om denna osynliga hand som Herren sträckt mig. Nej, vad jag än gör, vad jag än tar mig för ska jag aldrig släppa taget om detta osynliga land som kallas himlen. Om nu Gud är en lögn har jag svårt se min väg meningsfull, livet är då ren fåfänglighet. Men jag tror på den man som blev korsfäst för kärlekens skull. Du vet, graven som blev lämnad som blev funnen tom.”

Kanske vill du be med mig denna bön en dag som denna:

Gud, jag vill också följa med till den plats som dom andra gått före till. Jag vill dela detta liv med dig Gud. Så jag ber dig att redan nu få starta denna vandring med dig Gud här på jorden. Var en del i mitt liv Gud så vill jag vara en del av dig. Hjälp mig att tillsammans med dig Gud leva ett liv som leder mig till himlens värld. Så att jag inte går vilse den dagen det är dags för mig att ”gå före” någon annan till den plats som kallas himlen. Amen!

Söndagstankar – besvärliga människor 

Läste följande rader i tidningen Dagen för en tid sedan:

”Under gårdagen och i dag har prästen och Oas-inspiratören Hans Weichbrodt predikat.

Bland annat tog han upp känslor inför människor vi har svårt att hantera.

– Det finns vissa människor som du inte gillar. Som kanske har skadat dig, som du är avundsjuk på. Det är inget du berättar för andra, men de ligger där som ett svart hål i ditt universum, sa han och fortsatte:
– Här kommer en förmaning från Jesu hjärta: Han vill inte att du ska bära vidare på dem. Lämna dem till Herren. De är inte ditt ansvar, de är hans ansvar. Sluta tänk på dem hela tiden.”

Tänk vad människor påverkar oss. Dom kan påverka oss i det direkta mötet men också hänga över oss som en osalig ande. Det kan gå så långt att dessa människor helt enkelt ockuperar vårt tankeliv. Näst intill besatthet. Nu ska vi naturligtvis inte överdriva detta. Men jag tror faktiskt att det kan gå så långt.

Hans har en god hälsning till oss. Släpp dom! Lämna dom i Guds händer! Sluta tänk på dom! Det kanske inte är den enklaste manövern. Men den är sann.

Jag skulle vilja påstå att dom kommer inte att ”lämna” dig utan du måste ”lämna” dom. Dom har troligen redan gått vidare i sina liv och det är bara i ditt tänk dom finns kvar. Dom borde säga ett förlåt till dig. Säkert, med all rätt och med stor orsak. Jesus uttryck på korset ”Förlåt dom, dom vet inte vad dom gör!” är så bra att påminnas om i detta läge.

Tänk att besvärliga människor kan få så mycket uppmärksamhet hos oss.

En väg att släppa dom är att be för dom. Att samtidigt i den bönen lämna över till Gud. Behövs det tillrättavisning så får han ta tag i det. Släpp det. Låt inte din energi gå åt till det. Lev istället.

Har du svårt att släppa dessa människor så behöver du hjälp. I samtal men också att i förbön kunna släppa taget.

Kommer du ihåg filmrubriken ”Släpp fångarna loss, det är vår”? På något sätt gäller den här, typ. Släpp fångarna loss så bryter det in en vår i ditt liv. Du är en fånge i detta. Släpp dig själv loss. Släpp dom människor som är fångade i ditt tänk. Då blir du fri.

Tron är en befrielse. Vi kan verkligen känna frihet i vår tro på Gud. Det finns en underbar befrielse i Gud. Där du och jag har svårt att släppa taget  i kan han hjälpa oss. Frågan är bara om vi vill släppa taget eller inte.

Vägen till befrielse från människor som du inte gillar, gjort dig illa eller vad det nu kan vara, ligger öppen för dig. Följ uppmaningen.

Söndagstankar – Guds GPS-ledning 

Du har säkert hört många predikningar och vittnesbörd om GPS. Så har du inte lust att höra något mer om det kan du göra något annat nu. 

En gps är ju ett bra redskap när man skall köra bil till en plats. Skriv in adressen och rösten berättar när du ska byta väg osv osv

Kör du fel får du veta det. Så får du veta att du ska ta en u-sväng. 

Det fina med en gps är att när du kör fel behöver du inte åka tillbaka från utgångspunkten. Den talar om hur du ska hitta rätt från den punkt du just nu är. Den tar ut en ny färdväg till ditt mål. Den byter inte målet till ny adress. 

Så är det med livet. Likaså livet i tron. Du kan köra vilse i tron. Gud förväntar inte att du ska backa tillbaka dit du körde fel. Han vill skapa en den nya färdvägen från den plats du befinner just där och då. 

Det är Guds Nådesfulla barmhärtiga gps-ledning. Vårt val är att välja att följa Guds nya färdplan. 

Tänk att Gud har sådan kärlek till oss att han inte bara skapat himlen för oss. Han har hjälper oss att hitta dit. Letar upp oss när vi tappar tråden och går vilse. För oss på rätta vägar igen. 

Det är Guds omsorg. Kanske har vi något att lära av det. Bättre hjälpa en skälpa. Bättre upprätta än fördöma. Bättre förlåta än inte. 

Söndagstankar – besvärliga människor 

Läste följande rader i tidningen Dagen för en tid sedan: 

”Under gårdagen och i dag har prästen och Oas-inspiratören Hans Weichbrodt predikat.
Bland annat tog han upp känslor inför människor vi har svårt att hantera.
– Det finns vissa människor som du inte gillar. Som kanske har skadat dig, som du är avundsjuk på. Det är inget du berättar för andra, men de ligger där som ett svart hål i ditt universum, sa han och fortsatte:

– Här kommer en förmaning från Jesu hjärta: Han vill inte att du ska bära vidare på dem. Lämna dem till Herren. De är inte ditt ansvar, de är hans ansvar. Sluta tänk på dem hela tiden.”

Jag tänker att det är ganska visa ord att fundera på. Tänk vad många människor som kan binda dig och mig utan att dom vet om det. Och vi lever i någon form av bitterhet eller är påverkade negativt av sådant som vi skulle kunna släppa och släppa och lämna bakom oss. Men vi går och bär på det. Förloraren är vi själva. 

Likadant kan det handla om människor som vi tycker ska be oss om förlåtelse. Kanske med all rätt.  Så går vi där i vår besvikelse. Istället skulle vi förlåta i deras ställe. 

Jag tycker mig höra Jesu ord: ”Släpp det – följ mig” 

 Ett av påvens 6 budord för lycka lyder så här: ”Släpp negativa saker fort. Livet är för kort. Släpp det och gå vidare”. Det ligger något i det. Vi vinner ingenting på att bära vidare på det negativa. Släpp det. 

Vi behöver komma ut i frihet. Jag tror att många gånger ligger möjligheten hos oss själva. Våga släpp det. 

Söndagstankar – vilken vän vi har i Jesus 

Denna söndag ger jag dig en sång. Satt och lyssnade på en skiva för några dagar sedan med en kille som heter Caleb Collins. Du kan lyssna till hans version på Spotify. Kanske kan denna låttext få följa dig under veckan. Vilken vän vi har i Jesus. Den bäste vännen vi kan ha. Mitt i vår ensamhet vi ibland känner och upplever. 

1) Vilken vän vi har i Jesus, trofast, kärleksfull och god! När vi frestas, när vi prövas, vill han ge oss kraft och mod. Ofta tyngs vi ner av oro, glömmer att vi har en vän, som har lovat vara med oss, hjälpa om och om igen.

2) Har du sorger och bekymmer, är du modlös trött och svag, Jesus hjälper dig att bära dina bördor dag för dag. Han som gråtit våra tårar ser vår ångest och vår nöd. Den som sörjer vill han trösta, den som vacklar ger han stöd.

3) Är du bitter och besviken, har ditt hjärta djupa sår, säg till Jesus vad du känner, våga tro att han förstår. Han som bar vår synd och plåga i sin egen kropp en gång, älskar oss och ger oss vila, tänder hopp och föder sång. 

https://open.spotify.com/track/3KgQdY6qhBok2gIfViNLOr

Söndagstankar – ”Förrän”

”Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.” ‭‭Psaltaren‬ ‭139:4‬ ‭(1917 års översättning)

Innan ordet är på min tunga…

Bibelordet jag citerar är så befriande. ”Förrän” så skönt när orden stockar sig och tänket strular och det bara blir en suck….. 

Detta ord talar på något sätt om att Gud läser oss liksom redan i processen då vi försöker skapa en bön till honom. Han liksom vet att ibland är det svårt att forma orden som man så gärna skulle vilja säga men inte får fram. 

Detta lilla ord ”förrän” inger barmhärtighet och nåd. Något finns i samma tanke om anden. Anden som manar för oss med rop utan ord. Hur livet än ser ut för oss finns detta med oss. Så fantastiskt skönt. 

 Han känner det till fullo! Helt och hållet. Inget finns dolt utan allt ligger öppet. Han vet allt om det. På alla plan och nyanser. Dom frågatecken vi har, vår oro, våra misslyckande, vår sorg, vår kamp, vår bitterhet, vår längtan, vår glädje, vårt hopp. Allt! Ingenting är dolt. Åh vad skönt det är. Inför honom behöver vi inte ha någon mask eller klä ut oss. Vi behöver inte dra ner kepsen. Vi behöver inte inta någon form av attityd. Som sann kärleksfull far kan vi krypa upp i hans famn och bara vara. I ett förtroligt och öppet samtal. Ibland utan ord där blicken som möts säger allt. Ibland med en varsam kärleksfull tillrättavisning och ibland med uppmuntran. 
Så sker det denna dag och dagar som kommer. Gott att påminna sig om det. ”Förrän”