Den stora frågan….


Den stora frågan

Vi har just firat 1:a advent. Kanske tillhör du dom som tog fram adventsljusstaken. Den med fyra ljus. Som vi tänder ett ljus för varje söndag under adventstid.

I söndags tände vi det första.  Men från vilket håll tände du det? Från vänster eller höger? Det är den stora frågan. Från vilket håll är rätt?

Vi skojade om det i vår kyrka. Det borde upp i församlingsledningen. Ett viktigt beslut.   Borde verkligen skrivas vilket beslut man tar. Så vet vi om det är från vänster eller höger. Själv tänder jag från vänster. Det är det rätta 😉

Har du tänkt på hur mycket vi gör på ren tradition. Vi gör utan att egentligen veta.

Har du tänkt på att vi rätt många frågor som egentligen är icke-frågor men som blir så stora?

Tänk om vi bara kunde backa undan för sådant. Låta dom små frågorna just få ett litet utrymme. Tänk vad energi vi slösar på dessa små frågor. Tänk vad dom till och med kan infektera ”luften” omkring oss. Vi strider för något som inte är värt striden. Nu är ordningen på ljuständandet i staken långt ifrån en sådan ”stor” fråga. Men den får beskriva hur en liten sak kan, olyckligtvis, bli en oproportionerlig stor fråga.

Första gången i tingsrätten …

För någon dag sedan var jag för första gången i tingsrätten.
Nu var det tack och lov inte som anklagad. Inte heller som vittne. Jag var där för att lyssna till rättegången för en av snattarna i vår butik. Också för att stödja en av våra volontärer som skulle vittna.
En av dom alla som snattar. För det är några stycken men  på tok för få som det går hela vägen till åtal.

Det som slår mig är hur lätt man kan bortförklara sitt handlande. Hur uppenbart det än är att man stulit får man det till att det var inte meningen. Man är glömsk. Man kan gå så långt att man till och med hänvisar till att man gett så mycket gåvor till vår butik så att man är berättigad till rabatt. Sådan rabatt man själv tar. En ursäkt var att eftersom man inte hittat det man skulle köpa var det inte mer än rätt att man fick med sig i alla fall något hem.  Du hör hur dumt man kan resonera.

En sak som blir väldigt tydlig – att man måste lära sig vad som är mitt och ditt. En grundläggande ordning i samhället.
En annan sak som också blir tydlig – att lära sig att stå för det man gjort.

Men i grunden gör allt detta mig så besviken. Gåvogivaren ger för att hjälpa. Volontären ger av sin tid och energi för att skapa pengar till hjälp. Så är det någon som anser sig ha rätt att snatta den saken för egen vinning skull.

Stort tack till alla ärliga kunder som förstått poängen med Erikshjälpens second hand. Att den vill hjälpa den som har behov. För tack och lov. Dom allra flesta kunder vi har, nästan alla, handlar och gör rätt för sig.

Kan man förbereda sig för allt?

Just nu förbereder jag mig för årets sånginsats. Det är inte ett inhopp som vikarie för Benjamin syrsa på julafton. Inte heller som kolibri. Utan för att sjunga i kören i klingande julkort. Det är att traggla texter. Öva på stämmor.

Vad förbereder du dig inför?

Kan man förbereda sig för allt? Frågan har väl ett troligt givet svar. Troligen tänker vi lika. Svaret är nog ett klart nej. Det kan man inte. För vi kan inte se in i framtiden. Så den bästa hållningen är nog att stilla invänta vad som sker. Och möta det när det kommer.

Å andra sidan kanske vi ändå kan det på något vis. Genom att bestämma oss för hur vi ska möta det. Att inte oroa oss i onödan. Att inte tillräkna det massa möjliga scenarier. Sådant som troligen aldrig händer. Att leva ett liv som grundar sig i trygghet och tillit. Så står vi stadigt om det kommer lite stormigt runt omkring oss.

För mig har det blivit viktigt att lägga framtiden i Guds händer. Alltså att be honom om stöd, råd och vägledning. Det är mitt sätt att förbereda mig för allt. Har det gjort att jag aldrig är orolig och fundersam om framtiden? Nejdå. Jag blir det då och då. Men då försöker jag påminna mig om att backa tillbaka till min livsfilosofi. Och oftast ger det mig ett lugn då.

Hur gör du? Hur får du till det när det börjar bli lite väl snurrigt omkring dig? Framtiden är lite mörklagd på något sätt?

Jag tror att det finns ett löfte om att han som har lovat att gå med den som sätter sin tillit till honom verkligen gör det. Sådan tror jag Gud är.

Psalm 23 andas det. Den texten hjälper oss att vara förberedd. Låt den sjunka in en dag som denna.

Psalm 23

Den gode herden

En psalm av David.

Herren är min herde, mig ska inget fattas. Han låter mig vila på gröna ängar,

han för mig till vatten där jag finner ro.

Han ger liv åt min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull.

Även om jag vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag inget ont, för du är med mig. Din käpp och stav, de tröstar mig.

Du dukar för mig ett bord i mina fienders åsyn, du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.

Ja, godhet och nåd ska följa mig i alla mina livsdagar, och jag ska bo i Herrens hus för alltid.

Sår som inte syns….

Igår var jag på återbesök för mitt öga. Det som skulle bara bli en rutinkontroll blev en överraskning för både mig och läkaren. Han upptäckte 5 sår på näthinnan. Dom är nu behandlade med laser. Återbesök på måndag och koll flera gånger till för att säkra att näthinnan inte lossnar.

Små sår som inte syns för blotta ögat. Små sår som gör sig påminda då och då. Små sår som ingen annan kan upptäcka än läkaren.

Det är inte så ovanligt att vi går och bär på inre sår i själen. Sår som uppkommit på olika sätt. Människor som sårat på något sätt. Händelser som satt sina spår som ett inre sår. Sår som gör ont när någon ovarsamt ger oss en ny törn. Det är sår som ingen direkt ser men ändå finns där. Sår som vi så gärna vill ska läka. Sår som vi önskar inte ska ge oss några ärr.

Till dig som fått inre sår ….

Läkaren Jesus ser dina sår. Han vet om dom. Han kan hjälpa dig med dom. Läka dom. Du är inte ensam med dina sår. Min bön för dig denna dag är att Jesus ska hela dina inre osynliga men ack så verkliga sår. 🙏

Till oss alla……

Det är så lätt att vi sårar någon. Att vi ovarsamt och helt oönskat gör något som skapar sår. Min bön idag är att vi ska få vara med och läka dom såren genom att få säga förlåt🙏.

Samtidigt är jag väl medveten om att vi möter ibland människor som medvetet vill såra. Som på ett förunderligt sätt gärna sårar. Gärna skadar. Gärna för mer någon. Till dig som är utsatt är min bön denna dag att Gud skulle sätta upp ett skydd omkring dig. Att ingen ska få såra dig något mer. Att du kan vända dig bort ifrån det. Att Gud helt enkelt ska beskydda dig. 🙏

Sår som inte syns kan vara så jobbiga att bära. Ovisshet. Ångest. Ledsamt. Men låt dig vila i att läkaren Jesus vill och kan hjälpa dig. Min läkare använder laser. Jesus använder sin omsorg om dig och sin läkedom för inre sår.

Du är inte ensam!!

När hjärtat är med…

När hjärtat är med händer det något…..

Igår och idag möter jag mina kollegor inom Erikshjälpen. Två dagar av samtal. Möten. Uppmuntran.

För dig som inte vet vad detta är så är Erikshjälpen en barnrättsorganisationen. Vi arbetar för att skapa en bättre värld genom att ge liv åt barns drömmar. I våra secondhandbutiker skapar vi ekonomiska möjligheter för detta.

Jag blir så imponerad av mina kollegor. Dom har en sådan passion och hjärta för det dom gör. Att dom vill se goda ekonomiska resultat kan man inte ta miste på. Att höra deras berättelse om vad alla volontärer och medarbetare gör fascinerar.

Den gemensamma nämnaren i allt detta är – man har så stort hjärta för det man gör. Det driver på att göra sitt bästa. Att man måste ha budget är väl rätt uppenbart. Men den är ju ändå en knepig lösning i en gåvobaserad organisation. Allt som ska ge inkomst vet vi inte om vi får. Ändå fungerar det.

Denna hjärtas inställning får man aldrig ringakta. Inte heller ta för givet. Det är en gåva man har. Som organisation måste man se det som en , just det, gåva. Den är helt enkelt en förutsättning för att kunna fungera som just en biståndsorganisation. Fanns inte gåvor i pengar som getts utifrån ett hjärta att vilja hjälpa hade man inget. Fanns inte gåvogivare som ville skänka hade man ingenting att ta fram att sälja. Hade man inte människor som drevs av ett hjärta att hjälpa hade man ingen som tog fram sakerna. Hjärtat måste vara med.

När hjärtat är med händer det som för någonting möjligt. Det är då som undren görs. Mirakler sker. Hjälpen blir möjlig.

Därför måste vi ha respekt för den som har hjärta för något. Misstar vi oss där dör det mesta.

Det är där drivkraften ligger. Det är där framgången föds. Det är i detta hjärtslag framtiden skapas. Långt ifrån vanlig företagskultur. Långt ifrån dom vanliga parametrar företag kalkylerar med. Frånsäger inte ansvaret för ordning och reda i finanser och struktur. Men glömmer man hjärtat så dör passionen. Och till slut måste man anställa många. Och då finns inget överskott över att göra gott med.

Hjärtats passion kan förintas på en sekund. Men rätt hanterad kan den smitta av sig och skapa mångdubbelt mer än företagskalkyler kan åstadkomma. En ekvation som inte går ihop för en företagsledare som räknar med ekonomiska parametrar. Men för en ledare som förstått en volontärs passionerade hjärta kan skapa ett fantastiskt resultat som övergår allt förstånd.

När hjärtat är med …….. då händer det saker

Vad gör julmarknaderna så eftertraktade?

I lördags hade vi i vår butik, erikshjälpen i jönköping, vår julmarknad. En marknad man börjar fråga efter redan i början av september. I lördags var det fler än vanligt som var ute efter julsaker. Och hör man hur det gick för andra så har det varit många på besök. Kollar man sen in svenska slottsmässor börjat dom redan i mitten av oktober. Så skulle man kunna räkna upp ställe efter ställe med all julhandel. Men jag undrar, vad är det som gör julmarknaderna så eftertraktade?

Man kan köa länge. Man till och med kan tänka sig att betala entré för att få gå in på tex julita gård och handla sina julsaker. Och det är långt ifrån billiga saker. Mässpris är långt ifrån ”bättre pris”.

Varför?

Kanske är det för att julen skapar det ljus som just nu saknas i den mörka hösten. Det ljus som man saknar och längtar efter. Tiden fram till 1:a advent är ju rätt mörk. Inte konstigt att somliga börjar ta fram sin adventsljusstake flera veckor innan den ”borde” fram. (Om det nu finns ett ”borde” här).

Jag tror att vi människor längtar efter ljuset i våra liv. Det är en naturlig del av våra liv. Det behovet påminner oss särskilt då vintern kommer med sitt mörker. Inte konstigt att ljusen tänds i fönster och på borden.

Jag tänker att det finns i grunden en större och djupare längtan efter ljuset. Det beskriver vårt innersta behov av ljus.

I Johannes 8:12 läser vi om att Jesus är världens ljus

”Jesus talade till dem igen och sade: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.””

Det är när det ljuset får lysa upp våra liv som vi känner att det ljus vi längtar efter verkligen finns där.

🕯 Jag har ett speciellt ljus hemma som jag vill ska påminna mig om att han är ljuset. Som ska påminna om det ljuset jag så väl behöver.

Ljuset trycker mörkret bort. Det är därför det har så god påverkan på oss. Mörkret har inte makt över det. Det behövs så lite av ljuset för att mörkret inte är mörkt längre.

Till sist….

Att vara ute en natt och se hur ljuset bryter fram på morgonen är mäktigt. (Även jag som älskar solnedgångar tycker så) Det är aldrig så mörkt som precis före soluppgången. Ljusets frambrytande gör att fåglarna börjar sjunga igen. Det skapar en symfoni av vacker musik. Inte så konstigt. Ljuset väcker så mycket gott. Inte konstigt att vi längtar efter det.

Hinner vi vänta?

Hinner vi vänta?

I ett stressat samhälle har vi svårt att hinna vänta. Mail ska svaras direkt. Vi vill komma fram direkt i telefonkön. Bytte däck på bilen i helgen som gick. Då när jag åkte till macken för att kolla luften i däcken kom det en bil och väntade. Jag hade just börjat tyckte jag. Det var uppenbart att det skulle ta en liten stund. Men vederbörande hade inte tid att vänta. Allt för ofta har vi inte tid att vänta.

När Jesus vänder tillbaka till himlen ger han lärjungarna en viktig hälsning.

Apg 1:4-5 Vid en måltid med apostlarna befallde han dem: ”Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har lovat, det ni har hört av mig. Johannes döpte med vatten, men ni ska om några dagar bli döpta i den helige Ande.”

Det dom skulle vänta på var kraften. Gåvan som Jesus skulle sända. Den gåva som skulle hjälpa dom att leva i den tro som dom upptäckt.

I tio dagar fick dom vänta. Men så kom kraften. Kraften som förvandlade deras liv

Apg 2:1-4 När pingstdagen kom var de alla samlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.

Den kraften gjorde att dom förstod bättre. Vågade mer. Kände mer tillit. Tänk om dom inte hade väntat. Tänk om dom hade struntat i det. Eller tyckt att det dröjde för länge.

Har du tid att vänta? Att invänta Guds löfte över ditt liv? Det är värt den väntan. För den kommer att frigöra dig. Ibland kan det absolut ta lite för lång tid. Håller med dig. Men när väntan är uppfylld så är det värt det. Våga vänta. Våga längta. Våga förtrösta. För Guds löfte över ditt liv kommer att infrias.