Våra ögon är ett av dom viktigaste organen. Kan man säga så? Troligen inte. För alla våra organ är viktiga och fyller sin funktion. Möjligen är väl blindtarmen den minst viktiga, eller? Jag blev av med min när jag var typ 9 år och överlevt det.
Är det något jag absolut vill ha kvar i funktion så är det ögonen. Möjligen kan jag bli döv och halt. Men min syn vill jag behålla.
👁 Men jag tänker också att vi har ett inre öga också. Ett öga som har ett annat fokus.
Ef 1:18
Jag ber att era hjärtans ögon ska få ljus så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till, hur rikt och härligt hans arv är bland de heliga
Ef 1:18
Må han ge ert inre öga ljus, så att ni kan se vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv han ger oss bland de heliga,
När jag drabbades av näthinneavlossning så blev mitt öga grumligt. Hade svårt att se klart. Fortfarande kan det ibland lägga sig som en hinna för ögat. Vårt inre öga kan ha typ en hinna för sig så att vi har svårt att navigera i livet.
Vårt inre öga kan också var hindrat av något som gör det svårare för oss att se klart i livet. Livets djup och tron framåt inför det eviga, efter det vi kallar död, behöver få en klarhet över sig. Det inte ögat handlar mer om det andliga liv vi människor har. Som har helt andra värderingar än livet i övrigt. Det är det som denna bibelvers vill ge oss insyn i.
Vi är kallade till ett liv med Gud. Ett evigt liv som sträcker sig bortom graven. Vi har något så underbart vackert att se fram emot. Ett liv i total harmoni såsom det var tänkt från början. Livet i himlen. Ett liv som blir vårt när vi fattat själva poängen. Förstått vägen dit. Det vill han att vi ska få se i vår inre bild.
Detta inre öga har ett annat fokus. Ett andligt fokus för att vi skall kunna upptäcka livet med Gud. Vi kan tala med Gud om att han skall ge vårt inre öga ljus, så att vi kan se vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv han ger oss. En enkel men fantastisk bön. Den kan förvandla vårt sätt att se på våra liv.
I går skrev jag om ”Där tron inte räcker får vi använda oss av förtröstan”
Pedher´s blogg 