Mötte den frågan igår. Skulle tro att den frågan kan vara båda fantastisk, obekväm och kanske till och med lite skrämmande
Hur är ditt förhållande med Gud? Hur är ditt förhållande till Gud?
När jag växte upp fanns det en bibel och psalmbok i skolbänken. Ännu längre tillbaka var det vanligt med mer kristna inslag i skolan som morgonbön tex.
Idag är det verkligen skillnad på det. Inte alls samma naturliga inslag. Det gör att kunskapen och förståelsen för tron och Gud kan vara skillnad från förr. Men jag påstår att denna fråga är den viktigaste frågan att ställa över allting annat.
En vardag med Gud är något stort om du frågar mig. En vardag med ett naturligt liv med honom. Tänker att det är som en djup vänskap. Följeslagare som inte lämnar mig bara för att vi har delade meningar ibland. Skulle säga att han är mer trofast än någon av oss.
Skrev nyligen om att gå vilse. Kanske har du tappat bort honom. KanKe en fnurra på tron. Kanske inte kommer överens med honom. Kanske är det ett helt avslutat kapitel från din sida. Som jag förstår det är det aldrig ett avslutat kapitel från hans sida.
Frågan jag tänker vi borde funderar på idag är hur vi har det med Gud. Hur är ditt förhållande till honom? Vad gör du med relationen till honom. Hur vårdar du den?
Jag tror att från hans sida är han fullt upptagen med att att alltid och oftast spana in dig. Bibeln säger att hans hon överfar hela jorden för söka efter dig och mig. Bibeln talar också om att han lagt evigheten i vårt inre. Han alltså både utifrån och inifrån.
En liten kör rinner upp i minnet….
Jesu kärlek är så underbar, Jesu kärlek är så underbar, Jesu kärlek är så underbar, kärlek så underbar!
Så hög, jag kan ej nå över den, så djup, jag kan ej nå under den, så vid, jag kan ej nå utom den, kärlek så underbar!
Pedher´s blogg 