– En vandring genom tankar och upplevelser…….
Jingeln till årets julkalender hade en replik som satte sig kvar hos mig. Så bra att det är värt att föras vidare….
Även den minsta personen kan få den största betydelse.
Glöm aldrig det. Det är inte det yttre som är det som avgör i första hand.
Var beredd på att den som du kanske minst av allt räknar med kan bli den som blir den som avgör det hela. Glöm aldrig det.
För inte så länge sedan meddelade jag att jag numera hejar på J-södra och HV71. Ett tydligt val av mig. Är jag Jönköpingsbo så ska jag klart heja på dessa lag. Jag ju egentligen inga direkt rötter som gör att jag har med mig ett givet lag. Därför var det ett ganska lätt beslut.
Att mitt lag kunde hålla sig kvar i allsvenskan var ju insig en stor seger för en support som mig. När jag nu följer planerna om en nya arena antar jag att jag borde bara hålla med och stödja ett nytt bygge.
Men något i mig knyter sig. När prislappen på en ny arena blir tydligare blir det genast lite krångligare. En halv miljard kronor. Så mycket snackas det om. Då blir det problem för mig.
Jag är verkligen nöjd med sjukvården men inser att den verkligen behöver mer pengar för att klara oss alla. Det blir bara fler äldre i vårt land. Vi behöver verkligen se till att vi kan klara omsorgen för dom. Och oss. Vi blir ju inte yngre precis. Skolan står i sin största utmaning på länge. Vi behöver satsa på våra lärare så att dom orkar. Att skolan får dom resurser dom behöver är självklart för mig. Annars bygger vi bort oss inför morgondagen.
I det ljuset blir det inte självklart för mig att satsa en halv miljard på en ny arena. Vård, skola och omsorg behöver dom pengarna bättre. Hur gärna än jaga kille vilja att J-södra får en plan som get bra förutsättningar.
I ljuset av att en fotbollstrupp som inte är så stor (ca 25 man?), ett ex antal hemma matcher (dom är ju inte jättemånga precis. 15? Om det är 30 omgångar?) att det är ett begränsat antal perosoner på några tusen som får plats, så blir det en felprioritering för min del. Hur mycket supporter jag än är.
Så för mig finns bara ett val. Det är att för så lite pengar som möjligt möjliggöra allsvensk fotboll på stadsvallen. Funkar inte det måste vård, skola och omsorg gå före. Tyvärr måste det bli så.
Ett annat alternativ är att fotbollen klarar sina egna kostnader själv. Precis som alla andra får klara sig själv med sin inkomster och utgifter. Finns många exempel som visar på att man klarar sig ganska bra utan statliga och kommunala pengar.
Men det får man kanske inte tycka. Jag som jobbar med bistånd ytterst inser att vi har nog ned behov vi behöver satsa på. Även behov i vår egen stad. I det ljuset behöver vi prioritera om.
Fast visst vore det kul med en häftigt stor arena i stan. Men frågan är bara till vilket pris. När vi tömt kommunkassan undrar jag hur vi ska kunna hjälpa den ensamma föräldern som inte får ihop matkassan hela månaden. Eller den som saknar bostad, hur hjälper vi den? Den som är kroniskt sjuk, hur ska den få den sjukvård den behöver? I det ljuset blir det svårt att stå och heja på J-södra i en dyr häftig arena.
Sitter och planerar för min version av adventskalender på min blogg. Jag är inget bra på programering så det blir ingen hipp variant. Det blir en ”lucka” varje dag att ”öppna”
Jag minns en speciell adventskalender när jag var liten. Den var inget program på tv. (En av dom få adventskalendrarna jag minns från tv när jag var liten är när en kille åker pulka på lutfisken) Det var en kalender med små lådor på. En för varje dag. Syrran hade en och jag en. Minns inte vad som fanns i lådorna men jag vet att den var så kul. Såg fram emot att få öppna en låda varje dag.
Vi gjorde en variant av det till våra barn. Första året var väl enklare än när pojkarna började bli större. Det blev knepigare att hitta på vad paketen skulle innehålla.
I går var jag på Nya Musik och köpte mig en adventskalender. Jag var ute efter en speciell. En gammal variant som som jag tyckte om. Dom hade en som var mycket lik den. Lite glitter på den såsom jag minns den jag eftersökte.
Att ha en adventskalender för mig idag är inte i första hand att öppna luckor. Känner att det här året får den främst påminna mig om varför vi firar jul. Fast å andra sidan är det också lite nostalgi. Jag har ju inte haft någon adventskalender på många år. Så jag tycker nog att det är dags att ha en detta år. Tycker faktiskt att det är lite kul.
Den hjälper oss i alla fall att räkna ner till julafton.
Om du vill får du gärna följa min adventskalender.
I himlen finns inga VIP-gäster
Ett citat från gårddagens predikant.
När man är ute flyger så finns det speciella rum på flygplatserna. Så kallade VIP-rum. På flyget finns det ett område med bättre stolar och bättre service. Lite mer att dricka och äta.
I himlen finns det inga speciella VIP-rum. Visst är det bra. Gud har inte skapat specialdesignade rum för några speciella personer. Nej, det står i Bibeln att han bereder rum för oss.
Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig. I min Fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är. Johannesevangeliet 14:1-3 SFB15
Det rum som han gör i ordning är tänkt för alla. Så helt klart finns det varken VIP-rum eller VIP-gäster i den bemärkelsen att man i himlen kategoriserar och särskiljer dom som kommer till himlen.
Fast vi skulle kunna vända på tänket och säga att alla som kommer till himlen är VIP-personer. Där alla är speciellt inbjudna. Ingen står utan en inbjudan. Inte som på andra fester där några är inbjudna och dom flesta inte ens är påtänkta som möjliga gäster. Det som är lika är med alla andra inbjudningar är att man behöver aktivt tacka ja.
I går var det första advent. Advents höjdpunkt är just himmelens fest. Advent pekar fram mot Jesu födelse och det han gjorde för oss alla. Hans födelse och liv får sin fullbordan med en inbjudan till himlen. Därför säger Jesus dessa ord vi läste.
Så du är en VIP-person i Jesu ögon. Du är mycket speciell i hans ögon. Det var därför Jesus kom till jorden. Den händelsen som vi nu en tid framöver påminns extra mycket om. Adventstid är tiden då hans ankomst blir extra tydlig.
Denna dag är på något sätt startskottet på en kommande händelse som redan hänt. Den är upptakten på en väntan som redan är uppnådd. Det är en dag som startar vår nedräkning till julens händelse. Eller snarare uppräkning.
Vi starter vår påminnelsetid om att en frälsare är född till vår jord. Bibeln tom uttrycker det som så att det är en kung som skulle födas till vår jord. Till oss. Faktiskt till dig. Det är din kung som du ska upptäcka.
Det är så lätt att säga att det där med Jesus är för någon annan. Inte mig. Tänk att Gud i sin himmel sände Jesus för din skull. Det håller inte att säga att det är för någon annan bara.
Det kan vara lätt att tänka att det är nog bara för ”dom andra”. Han bryr sig inte om mig”. Det tänket är i grunden helt fel. Det är möjligen en känsla vi kan ha men den är helt fel. Den känslan lurar oss fundamentalt. Jesus kommer till dig. Just till dig. Tänk inget annat. Tala till ditt förstånd att Han kommer till dig.
Denna dag är starten till en period som vill påminna oss om att julens förväntan har större djup än önskelista och julmat. Djup som möter oss människor i vårt inre. Långt mer hållbart än julklappens kortvariga förnöjsamhet. Vi kanske borde ha en adventskalender som påminde oss varje dag fram till julafton vad Jesus betyder för oss. Vad han vill ge oss. En lucka med budskap om hans löften. Vad jag vet så finns inte det.
Men nu är den uppfunnen. Fr.o.m. första december kommer jag att lägga ut en bibelvers eller tanke om vad Jesus betyder för oss. Du följer den på min blogg under ”Julkalendern”
Om du vill medverka med en tanke eller en bibelvers är du varmt välkommen. Varje morgon kl 6 ”öppnas” en ny ”lucka” med en uppmuntran om denne Jesus som föds in i vår värld.
Advent är väntan och ankomst. Kanske skulle den här julen få bli en jul utöver det vanliga. En juletid som från denna söndag skulle få bli ett crescendo med sin höjdpunkt på julaftonen. Jag önskar dig verkligen en fantastisk adventstid med Jesus i centrum.
Jag har en orkidé som nu snart har blommat i 6 månader. I 6 månader. Det kanske inte är något ovanligt för andra men för mig är det ovanligt.
Tänk att en blomma kan blomma så länge. Visst har det med omsorg stt göra. Jag har väl gjort något för att det ska vara möjligt. Gett den vatten tex. Det är ju en förutsättning för liv.
Jag minns den där gången då mor och far var till Tanzania. Jag hade hand om huset. Med det hade jag hand om blommorna. 🙈 mmm du anar rätt. Det gick ju inte allra bäst precis.
Nu var dom borta åtminstone en månad denna gång. Tiden började närmare sig att dom skulle komma hem. Och till min stora förskräckelse ser jag att en av blommorna inte mådde så bra. Rätt vissen alltså. Nu tänkte jag aldrig tanken att slänga den och köpa ny. Det hade ju mamma sett direkt och undrat. Nä, hör behövdes andra metoder.
Jag började vattna den. Jag pratade klartext med den att den behövde verkligen resa sig upp igen. Den fick veta att det skulle inte bli så bra för mig om den inte hjälpte mig nu. Så det var mycket samtal med denna blomma. Den fick extra omsorg. Och det funkade. Den stod upp när mamma och pappa kom hem. Hur den överlevde sin resa över tid efter denna hemska upplevelse kommer jag inte ihåg. Men den såg fin ut när dom kom hem i alla fall.
Att blomma hela livet är inte alltid det lättaste. Man möter så mycket som gör oss vissna. Men på något sätt så står vi där. Trots perioder som det känns som om vi vissnat ner.
En orkidé som inte blommar vilar till nästa långa period då den blommar. Så är ju hela naturen i vårt land under vintern. Den vilar för att återhämta sig. Men varje vår skjuter den nya skott. Så är det. Varje år. Faktiskt. Hur tung och hur jobbig än vintern har varit så kommer det nya skott och till slut nya blommor. Detta ser man även under vintern. Ja, inte blommorna naturligtvis. Men tittar man närmare så ser man att det börjar redan komma lite smått mitt under det tråkiga mörka.
Jag tror det kan vara gott att påminna oss om att det är så även i livet. Vi kan känna oss vissna. Men mitt i detta vissna samlas det, på ett outgrundligt sätt, kraft för ny blomning. Så håll ut. Ha tro och tillit. Du kommer att blomma igen. Så även jag. Likt orkidén får vi blomma länge. Och kanske är det så att att när du tycker att din blomma ser lite vissen ut är det någon annan som tycker att du är vackrare än någonsin. En kunskap värd att gömma i sitt hjärta.
Lite kul på något sätt är det att följa Trumps väg mot presidentposten.
Han får nog plats i Guinness rekordbok med alla vallöften han tar tillbaka och ändrar på. Något han tom gör innan han ens har tillträtt som president.
Å ena sidan är det ju bra att han ändrar sig till det bättre. Heder åt honom. Men å andra sidan lär han slå rekord på vallöften han vann valet på men som han sen ändrar och tar tillbaka. Lägger man sen till att Hillery fick massa fler röster gör ju valet än mer märkligt.
Skulle man skriva en bok om denna valvinst lär bli tjock om man tar med alla dessa kovändningar.
En undran bara….. Hur kan det bli så att en så högt uppsatt man kan få ändra på sig så mycket utan att det inte blir konsekvenser.
Trovärdigheten lär ju bli mindre.
Men inte, verkar det som.
Känns lite bakvänt och upp och ner. Typ.
Nu står dom där och väntar på att få lysa upp min lägenhet.
Som vanligt var det knepigt att få fart på dom. Vilken lampa är det som inte funkar? Så börjar letandet. Som vanligt är det rätt ofta som det är den sista lampan man testar som är trasig.
När adventsljusstakarna tänds är den mörka tiden över. Alltså det är ju inte vår än men ändå. Från det att mörkret lägger sig över Sverige fram till första advent är en tung jobbig tid. Oktobers mörker är ju så trist. Visst gör jag mitt bästa på att ljusa upp det hela med levande ljus. Så gott i sig. Men när väl 1:a advent kommer är det som att ljuset träder in igen. På ett sätt har det vänt då.
Det finns tider då man behöver ljusa upp sinnet. En uppmuntran som värmer kan ändra på det mesta. Ett litet ord kan göra stor nytta. En kram kan ha den bästa och längsta eftervärme som upptäckts.
Nu får jag väl erkänna att advents-stjärnan faktiskt redan lyser. Lite fuskigt men jag erkänner. Men man kan aldrig bli anklagad för fusk när man uppmuntrar någon. Så där är det frittfram.
Just nu berättas det i media om ett hot om att vara hackad. Någon lär ha kommit över massa konton och det kan vara du eller jag eller någon annan.
Nu tillhör väl inte så många av oss makteliten. Men bara att läsa meningen ”Ditt lösenord har läckt” kan stressa vem som helst. Och det handlar om bloggar och mail tex.
Så läser man att om man är orolig så kan man testa om sitt lösenord är kapat. Lite kul är att då skall man uppge sin mail. Så skall man på det viset få veta hur det ligger till. Men hur säker är man att man inte blir lurad genom att just göra så? Flera ställen på nätet kan man göra det. När SVTnyheter.se uppgav att man kunde kolla det så kände jagmug mer trygg att våga testa. För tänk annars om just den sidan blivit hackad så får man ett virus in i sin dator eller mobil och så är det kört den vägen.
Det är väl kanske just det dessa ”pirater” vill uppnå. Att göra oss osäkra. Att inte lita på någon.
Att vara hackad är inget trevligt. Ibland kan man dock känna sig hackad. Man håller knappt ihop. Påhoppen kan hagla och man skulle bara vilja ha ett antivirusprogram inbyggt i huvudet så att inget kan slå rot och få fäste i tänket. Ibland säger man att man skulle behöva vara skyddad med teflon. Så att inget får fäste.
Jag har ju en tro på Gud som du säkert noterat och vet om. Jag tänker att man be till Gud om att ett sådant ”antivirusprogram” i vårt inre och i vårt tänk. Jag tror att vi kan få svar på den bönen. Det behöver inte bara betyda att man kan bli ”påhoppad” och klara det. Det kan även betyda att den som vill oss ”detta onda” aldrig når fram till oss. Jag har själv varit med om att det funkat så.
Kanske kan din bön vara att få detta ”antivirusprogram”. Det får i all fall bli min bön över dig som behöver det. Och du kan, om du vill, säga ditt amen till det.
Alltså hur kan det vara så att något som är dyrt kan kännas så billigt?
När jag åkte till Ullared i söndags så såg jag att det fanns en mack med ganska ”billig” diesel. Tänkte tanken att ”jag tankar på väg hem.
På väg hem har den macken höjt priset. Men en annan mack hade sänkt ännu mer. Hör och häpna. 12:07kr/liter.
Nu kan jag inte påstå att 12:07 är direkt billigt. Inte alls. Men det kändes väl som ett okej pris. Så jag stannade och tankade fullt.
På väg hem ser jag att priset verkar ändå rätt ”billigt”. Vanliga mackar hade rätt mycket högre pris.
När jag sen kom hem och såg att macken närmast mig hade 13:15 så blev bilden lite annat. Helt plötsligt blev det billigt.
Jag bara undrar ….. hur gick det där till? Jag bara undrar.
Men visst blir det billigt när man kan tanka och spara över en krona litern.
Det visar ju bara att i rätt ljus och från rätt vinkel kan något dyrt vara billigt. För det handlar mest om min egen inställning och hur jag uppfattar det. Hur jag i grunden värderar något.
Blir speciellt tydligt på jobbet. En kund kan rata en sak för att den är på tok för dyr. Sen går det en minut så köper en annan kund samma vara och ser det som ett fynd.
Dyrt eller billigt är ett märkligt fenomen. Så svårt att definiera. Troligen har det inget med hur mycket pengar vi har. För det handlar nog mest om vad jag vill ha och vad jag vill lägga pengarna på. Det jag inte vill ha säger vi nog ibland att vi inte har råd med. Men vill vi väldigt gärna ha det så kostar vi gärna på oss det. Så det är svårt att bestämma vad som är dyrt eller billigt.
Fast…… något vi nog är ganska överens om är att bensinpriset alltid är för dyrt. Trots allt.
Pedher´s blogg 