Omogen 

Kom hem sent i går kväll efter en heldag på jobbet. Ville äta något gott innan jag skulle somna. 

Ananas är något jag tycker om. Hade köpt en sort jag inte köpt fört. 

  Det började med att det var svårt att ta sig i burken. När jag väl lyckades få till det visade det sig att man varit lite väl ivriga att skörda dessa frukter. Dom var klart inte mogna än för att hamna i en burk som skulle till Sverige. Tänk om man hade väntat lite till. 

Ibland fungerar vi så också. Vi är inte mogna för uppdraget utan vi borde ha väntat. Men vi har inte tid att ”hänga kvar ett tag till” för att invänta ett bättre tillfälle. 

Ibland är vi inte mogna för att ta emot hjälp och råd. Så går vi på i ullstrumporna. Visst kan man lära sig av misstagen men glömmer att man bränner mark omkring sig. 

Att mogna är något viktigt. Att invänta sin tid. Tänkt ibland att det är mer visligt att vänta på att bli upptäckt än att armbåga sig fram och ta positioner. Kanske är det just då man kan göra störst nytta. 

Att mogna har något gott med sig. Kommer med åren. Så se inte på dig själv när du börjar komma upp i åren. Du har så mycket gott i dig då. 

Eftersmaken på ananasen jag åt var inte så god. Jag tror att eftersmaken av oss blir bättre om vi mognar innan vi tar oss an saker. 

Jag tänker, bida tiden, din tid kommer. Var med. Gå med.  Efterhand upptäcker man dig och du får en bättre plattform för dina gåvor än om du ”tar” platsen för tidigt.