”Inget är omöjligt. Det omöjliga tar bara lite längre tid”
//Winston Churchill
Jo det kan ju heta så tänker jag först. Visst vill vi gärna tro att allting är möjligt.
Nu tror jag att långt mycket mer är möjligt än vad vi oftast själva sätter gränsen. Vårt tvivel sätter ju onekligen vissa gränser. Skulle också tro att när vi begränsar möjligheterna blir det själva gränsen. Minns en gång vi skulle ha ett möte i den kyrkan jag jobbade i. Vi var några som vill ha tag i fler stolar. Men beslutet blev att ”dom vi har får räcka”. Det som hände var att alla stolar gick åt men inga fler än så kom inte heller. Slump? Möjlighet. Eller så var det så att vi satte själva gränsen.
”Allt är möjligt för den som tror” säger bibeln. Ett stort löfte vi skulle behöva ta ännu mer på allvar.
Finns en berättelse om en man vara pojk var sjuk. När han får löftet om att pojken skulle bli frisk utbrister han. ”Jag tror, hjälp min otro”! Han var medveten om sin brist på stark tro.
Tänk om vi kunde lämna otron, tvivlet misstron bakom oss för en liten stund.
Kanske upplever du det som mannen. Du vill tro. Du har ju i grunden en tro. Men så smyger sig otron, misstro och tvivlet sig in. Våga släpp fram tron och tilliten. Utropa mannens ord
Jag tror! Hjälp min otro!
Släpp taget sen. Och låt Gud verka.
Min bön är denna dag….
🙏Gud, hjälp oss att tro likt mannen. Hjälp oss att tro mitt i våra tvivel. Ge oss större tro och större tillit till dig. Tack för att du har större möjlighet än alla andra. Tack att din kraft är bra nog att det fungerar. Plantera den tilltron i vårt inre. Amen 🙏
Pedher´s blogg 