Brutalt. Det är så brutalt.
Du som hängt med på OS och damernas fotbollsfinal kanske känner igen det. Det var brutalt. Tjejerna verkar inte ha fått en silvermedalj. Dom har förlorat guldet. På ett sätt kan jag förstå det brutala.
Men perspektivet blir så fel. Att vara näst bäst är inte alls dåligt. Det är ju bara en som är bättre än dig själv. Många andra kommer efter. Tänk vad fel det blir. 
Det brutala är , tänker jag, är när man nedvärderar sin egen fantastiska insats. Vad man än gör så duger man inte. Näst bäst blir ett bottenresultat. Det är brutalt när man inte är bra nog fast man egentligen är det. Man blir på något sätt din egen fiende fast man egentligen skulle bli sin egen supporter. Det är brutalt.
När du känner igen dig i en sådan beskrivning behöver du stanna upp och få hjälp med ett nytt fokus. Du helt klart inte dålig. Du faktiskt rätt okej. Inte alls dum. Tänker du efter är du faktiskt ganska bra helt enkelt.
Gud ser på oss med nådens ögon. Du behöver också se på dig med nådens ögon. Det bevisas genom att Guds nåd och förlåtelse blev ett faktum långt innan vi föddes. Det är nåd på riktigt.
Pedher´s blogg 