Kanske är det så att ingen har missat att det är handbollsVM. Och har du gjort det så vet du ju om det nu i alla fall. Och det har nog ingen större betydelse om du vet om det eller inte.
Sitter och tittar samtidigt som jag skriver. Det är ju inte det enklaste. Sverige möter Danmark. Resultatet får du söka på annat håll. Det är inte det som denna gång är det viktiga.
Det som imponerar på mig är lagandan. Man ställer upp på varann. Ska det funka så måste man göra det tillsammans. Alltså att man gör den taktik som man kommit överens om. Skulle en spelare helt plötsligt vilja göra något helt annat så går det liksom åt pipsvängen. Man måste följa spelplanen. Visst, det kan ibland funka med egna upptåg men i den stora bilden och i det långa loppet är det laget som är viktigt. Att backa upp varandra.
Visst är det så i livet över lag?! Tillsammans blir det bäst. Backa upp varandra. Kanske man ibland får göra det man inte riktgt brukar. Det som någon (vem nu denna någon är) annan skulle ha gjort men inte kunnat.
Jag tror att för att vi skall få en bra laganda, om det så är inom sport eller arbetslaget på jobbet, är att man ställer upp för varandra. Att vi i bland får backa upp för varandra. På något sätt har man andra före sig själv. Är det att förneka sig själv? Inte alls. Bara att man ibland har kollega, vän, som får gå före. Att dens behov blir viktigare på något sätt.
Med den inställningen händer det något med oss och vår omgivning. För går någon före i detta får den ofta ”igen” det. Alltså typ ”som du vill att andra ska göra mot dig ska du göra mot dom”.
Jag tror att nyckeln till ett god relation och ett bra klimat, om det så är något på fritiden (bostadsrättsföreningen, sportlaget, församlingen) eller på jobbet, så handlar det om denna enkla princip…..
Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.
Pedher´s blogg 