Att bli färdig utan att känna sig helt färdig

Sitter och funderar på arbetssituationen i vårt land. Det är intressant hur olika partierna ser på lösningen på arbetslösheten. Löfven vill ta bort sysselsättningsfasen. Han har under åtta års tid anklagat regeringen för denna satsningen. Vad som är något märkligt att han inte lagt ner det än. Han har ju haft 8 år på sig att skapa en annan ide. Men uppenbarligen gick all kraft till att just hacka på den sittande regeringen. Något liknande tycker jag mig komma ihåg även före dessa åtta år. Fast då från motsatta sidan som då satt i opposition.

Medan många är arbetslösa så finns det dom som jobbar mer än 100% på sina jobb. Man vågar inte anställa fler. Så på ett sätt behövs det inga faser av olika slag. Skapa istället förutsättningar för att arbetsgivare vågar anställa fler.

Jag tror dock att även den åtgärden inte skapar jobb åt alla som är arbetslösa idag. Vad är dom olika regeringarna kallar sina åtgärder kommer vi behöva hjälpa människor som står långt bort från arbetslivet att då ett arbete.

Den ena regeringen vill skapa fler jobb. Den andra vill lägga fokus på utbildning. Som jag ser det behövs båda och mer än så. Man behöver gå in med individuell insatser som skräddarsys så att förutsättningar skapas för att kunna få ett jobb. Det är mer komplext än bara skylla på brist på utbildning eller för höga arbetsgivaravgifter.

Som det är nu är många helt färdiga när dom sent om sider är klara med sitt arbete för dagen. Om fler fick möjlighet att jobba skulle man bli färdig utan att känna sig helt färdig.

Jag har sagt det förut och säger det igen. Vi borde nog ha en samlingsregering som plockar alla dom delar från varje parti som är bäst. För nog är det väl så att alla behövs för att lösa problemet med arbetslösheten. Uppenbarligen har ingen regering kunnat lösa frågan på egen hand.