Jag sitter vid stranden en kväll. Vågskvalpet slår mot strandkanten. Solen är på väg ner. Stranden som vanligtvis är full av liv är ganska öde. Inte konstigt. Det är visserligen en sommarkväll i juli men ack så kylig. Vinden ligger lite för mycket på. Molnen ligger rätt så lågt. Men solen tittar fram under dom.
Mina tankar går till en annan strand. Lärjungarna är ute på sjön. Olyckliga. Jesus hade korsfästs. Dom kände sig lite övergivna. Ja ganska mycket. Dom gjorde det som dom gjorde förr. Dom fiskade.
Så tittar dom in mot stranden. Dom ser en eld brinna. Vid elden står det en man. Dom inser att det är Jesus. Han lever ju Jesus. Petrus hoppade i vattnet. Tog sig in mot land. Där hade Jesus gjort i ordning en måltid för dom.
Måltiden som i bibelns värld vill visa på sann gemenskap. Att man på något sätt tillhör varandra.
Där visar Jesus att lärjungarna och Jesus hör ihop. Han visar inför denna och den osynliga värden att dom och Jesus hör ihop. En fantastisk förebild på nattvarden.
Så äter dom tillsammans. Delar gemenskapen.
Det är här Petrus får sin upprättelse. Han får bekänna sig till Jesus igen. Jesus får visa Petrus att han inte övergivit honom.
Kanske känner du dig övergiven på något sätt. Kanske har det gått snett i relationen med Jesus. Förnekat, liksom Petrus förnekade. Du kanske tror att den sanna gemenskapen är körd.
Denna bild är till dig. Du har en eld väntande på stranden. En gemenskapsmåltid med Jesus. Där han bevisar sin gemenskap med dig. Nästa gång du tar nattvarden är det hans hälsning till dig. Du tillhör honom. Han tillhör dig.
Skulle det dröja en tid innan du kan gå till nattvarden så gör den för dig själv. Ta fram ett bröd och lite saft. Tänk på Jesus och stranden. Ät brödet. Drick saften. Gör det till minne av Jesus. Hälsningen är den samme till dig. Du är hans. Han är din.
Om det känns konstigt , titta då på denna gudstjänst från vår församling. Där kan du dela nattvard med oss. Det är vår gudstjänst Tid för stillhet. Den sändes under Corona-tider.
Det viktigaste är att du tar emot hälsningen från ”stranden”. Du är inte bortglömd. Du är inte förvisad. Du, om du vill, tillhör Jesus.
Pedher´s blogg 