Ty från er har Herrens ord gett återljud, inte bara i Makedonien och Akaja, utan överallt har er tro på Gud blivit känd, så att vi inte behöver säga något. 1 Thess 1:8
Från er har Herrens ord gett återljud….
Ordet ‘återljud’ kan översättas med ‘eko’ också. Eko är genljud, ett ljud som fortsätter bort och studsar mot något och vänder åter. Eko är ett ljudfenomen som uppstår om ett ljud reflekteras och reflektionen hörs med så stor fördröjning att den uppfattas som ett separat ljud av lyssnaren.Ett eko är samma sak fast ”från ett annat håll” typ.
Ett återljud blir då något som låter en gång till eller som en förlängning av ett redan befintligt ljud.
Den här versen visar på något vackert underbart och ett förunderligt sätt. Som stt Herren Gud slagit an en ton som ger ett eko, ett genljud, ett återljud långt bort. Till några andra som kan höra samma ton som Han slog an i tex dig och mig.
Det finns en sångstrof jag ofta återkommer till. En gammal sång som inte sjungs så ofta nu för tiden.
Den heter ”Hur ljuvligt att få vara en ton från himmelen”. Så här är texten:
Hur ljuvligt att få vara en ton från himmelen, ifrån Guds eget väsen, den rena kärleken,
Här nere till vårt öra så många missljud når,
men Gud är saligheten, säll den som det förstår.
När anden stilla vilar, sitt fäste har i Gud, i hjärtats inre formas, de rena lovsångsljud.
När Gud slår an ackordet i himmel och på jord, då blir av hela människan en lovsång utan ord.
Men för att därtill komma man måste vara tom, det måste bringas tystnad i hjärtats helgedom. När Herren där vill tala man måste vara still, att han med instrumentet får göra vad han vill.
När egenviljan brutits, dess röst har tystnat här, jag uti Jesu händer kan bli vad han begär. Ty det är hemligheten att Gud ifrån sin tron blott ur ett ödmjukt hjärta kan bringa fram en ton. (Linnéa Hovgren)
Undrar jag om inte denna vers får sin förklaring i denna sång. Att ut vårt inre finns det ett genljud, ett eko och en återklang av den ton Gud slagit an.
Det finns vissa människor som på något sätt har detta mer tydligt än andra. Människor som vi ibland uttrycker att ‘dom har med Gud att göra’. Jag tror att all vi har något av detta inom oss. Varenda en. Både du och jag. Det är inte någon enstaka persons favör. Gud har lagt ner något av sig själv inom oss människor. Predikaren uttrycker det ”att Gud lagt ner evigheten i vårt inre”. Där finns den resonansbotten där just denna återklang kan hitta sitt eko. Vi kan låta Gud få röra mer vid det inre rummet. Då kommer genljudet att bli starkare och starkare.
Ty det är hemligheten att Gud ifrån sin tron blott ur ett ödmjukt hjärta kan bringa fram en ton.
Tänk vad underbart. Tänk att han kan från sin position slå an en ton i vårt inre som kommer att ge ett genljud, ett återljud, en återklang och ett eko ut till någon annan.
Det stora i detta är att det är Gud som slår an ackordet. Vi får vara akustiken. Betänk att en akustisk gitarr inte är mycket utan själva lådan. Så blir lådan den som skickar i väg tonen till dens öra som lyssnar. Och tonen/budskapet uppfattas.
Hur ljuvligt att få vara en ton från himmelen, ifrån Guds eget väsen, den rena kärleken
Hur ljuvligt är inte det?! En vacker tanke och upplevelse. Kan tänka mig att jag är inte ensam om att vilja uppleva det. Kanske kan det bli vår bön idag…..
Pedher´s blogg 