För några dagar sedan fick jag en bild av en kompis. Det var på en speciell godisbit som också jag tycker rätt mycket om. Det gjorde att när jag kom till Maxi så sökte jag efter den och, kan du tänka dig, den fanns där också.
Saltlakrits P L O P P. När jag stoppade den i munnen inser jag att jag saknat den smaken. Inte så att jag sprungit benen efter den men ändå.
Vad saknar du allra mest?
Vad är det som du går och längtar efter? Vad är det som upptar din tankeverksamhet? Vad är det som du gärna skulle vilja se hända dig?
Jag skulle tro att vi alla har något som vi saknar. Inte så att vi är utblottade på saker kanske. I mångt och mycket kan vi vara nöjda och tillfreds. Men ändå kanske det är något vi gärna skulle se fanns i våra liv.
”Han som kan göra långt mycket mer än allt vi ber (be, önska, fråga) om eller tänker (drömma, fantisera om) oss genom den kraft som verkar i oss,” Efesierbrevet 3:20 SFB15
Det finns en väg att gå med de man längtar efter. Till Gud. Ef 3:20 öppnar en ny dimension. Nu tror ju jag att Gud ger efter hans övertygelse att det är bra för oss. Men han har makt att svara på en sådan bön.
Jag skulle bara vilja uppmuntra sugar vara uthållig. Varför han dröjer har jag inget bra svar själv på. Kanske det ändå finns en, om än svårförståelig, tanke bakom det.
Ett vet jag. Gud kan göra långt mer än vi kan drömma om. Så vad saknar du allra mest i livet?
Pedher´s blogg 