Så är det gjort. Deklarationen är gjord.
På ett sätt var det roligare förr. Då fick man jobba mer med den. Skulle fyllas i både här och där. Pappret fick man skriva på med en bläckpenna. Visst kan man få göra det nu med men det behövs inte. Sen var det att beräkna om man fick tillbaka eller blev tvungen att betala in mer.
Nu är det annorlunda. Man kan tom bara skicka ett sms så är det klart. I år gjorde jag det via datorn. När jag hade fyllt i mina avdrag så räknade Skatteverkets webbsida ut om jag fick återbäring eller inte. Vilken service.
Inte lika roligt som förr men helt okej.
Man kan ju fundera på om det ibland är nödvändigt att vi skall lämna in deklarationen. Allt är ju i princip redan ifyllt. Staten har i det närmaste full koll. Borde ju nästan heta att ”på heder o samvete har vi sänt dig detta underlag till beskattning.”
Somliga menar att vi betalar för mycket skatt. Jag för min del är tacksam för att den finns. Som tex, jag har opererat axlarna tre gånger, opererat ett knä samt tagit bort blindtarmen. Skulle tro att den landstingsskatt jag betalat genom åren inte räckt till allt detta. I andra länder får man betala dyrt för detta. I andra länder kan man inte ens få hjälp med detta. Betänker vi att det är många i vårt land med mycket mer komplicerade sjukdomsbekymmer än vad jag har så blir i alla fall jag tacksam för att vi betalar skatt.
Så när du tycker att det försvinner för mycket pengar i skatt kan du reflektera över hur bra vi har det i vårt land.