För över ett år sedan skrev jag om att räkna Guds välsignelser över ditt liv. I går kväll blev jag påmind om det igen. Om du vill får du gärna läsa om det igen. (Tryck på länken)
Även om nöden är oundviklig så är pessimismen självvald.
Tänk vad mycket som kan vara självvalt. Men tror att det är värre än det är. Man misströstar. Misstar sig. Beredd att ge upp. Livet färgas grott. Luften blir svår att andas. Hoppet sviker. Tilltron får en törn.
Att då börjar räkna Guds välsignelser över sitt liv är en uppmuntran. Som gör luften mer syrerik. Blicken blir klarare. Det gråa får mer vackra färger.
För ser vi tillbaka på livet inser vi vad mycket gott och välsignat vi fått tagit del av. Till och med i nuet finns det sådant att glädjas över.
Räkna. Minns. Låt dig uppleva dom händelser ännu en gång i ditt minne. Så kommer ditt inre att fyllas av en nådefull barmhärtig och varm välsignelsen som påminner dig om allt gott Gud välsignat ditt liv med.
Vi kan antingen räkna motgångarna eller så räknar vi välsignelserna.
Vad väljer du att räkna?
Pedher´s blogg 