Igår blev jag det. Det som så många andra redan är. Det som somliga skulle säga ”va, inte förrän nu?” Andra skulle ropa ”äntligen” och kanske någon annan skulle säga ”Va kul. Välkommen in i gänget”.
Igår blev jag månadsgivare till Erikshjälpen. Jag var på konsert där Andrew Peterson spelade. Så go musik. Bra texter. Goa harmonier.
Då kunde man anmäla sig till att bli månadsgivare.
Man skulle kunna se det som möjligen lite efterhängset. Att varje månad ge en slant. Men man kan också se det som den bästa hjälpen att hjälpa andra varje månad. Och inte riskera att glömma att hjälpa ett barn någonstans i världen.
Man skulle tom kunna säga att det är det bästa sättet att ge. Troget och kontinuerligt. Det innebär nämligen att det blir säkrare för erikshjälpen att veta ett bestämt flöde av pengar som dom kan arbeta med. Det blir inte nyckfullt. I sin förlängning ger det barnen en tryggare framtid för dom kan lita på att erikshjälpen kommer klara att, över längre tid, hjälpa dom.
I en tid av egoism så behöver vi lyfta blicken och se dom behövande och göra skillnad genom att dela med oss av vårt överflöd.
Pedher´s blogg 