”Nu” väntar ingenstans

Nu är nu och väntar inte på att få komma fram.

Nuet är ibland obarmhärtigt närgången. Då man skulle önska att det skulle dröja lite så att man hann färdigt innan deadline. Nuet verkar ibland har förmågan att komma lite för tidigt.

Ibland verkar nuet komma lite försent. Man är liksom redo. Färdig för en insats. Så händer något som gör att allt blir fördröjt. Det liksom har en annan timing. Naturligtvis gör det att man då inte har möjlighet att vara kvar för att komma just inser nuet. Så får någon annan göra det. Det nuet är inte heller så kul.

Nuet kan också vara ett överraskande nu. Det bara liksom händer. Ett speciellt ögonblick. Går inte att förutse. Går inte att förbereda sig för. Man lyckas bara vara på rätt plats i rätt tid. Detta nu ger en sådan gå känsla just där och då. Men också en god eftervärme. För det nuet har aldrig varit. Kommer heller aldrig igen. Men minnet av det säger att det var ett mycket speciellt ögonblick.

Ibland försöker vi förutspå nuet. Man liksom säger : ”nu sker det” nähä men ….. nu sker det … nu …. nu …..” men det går inte att beordra fram. Typ som med ett startskott för löparna, så att dom vet i vilket nu dom ska börja springa. Nej, det är långt ifrån alla nu man kan förutse.

Det finns ett nu bara för dig också. Ditt alldeles egna nu. Som bara du får uppleva. Ett nu som blir svårt att förklara för någon annan. Men som kommer betyda så oerhört mycket för dig. Kanske förändra dig för all framtid. Ett nu som inte kommer kunna berättas i dina memoarer. För det är ett nu som tränger sig djupt in i dig och får betyda allt för dig. Spring inte för fort fram så att du missar detta nu.

Ett är säkert. Det gäller att fånga nuet när det väl kommer. Att inte vara distraherad av något annat. Eller fokuserad på fel sak. För nuet är viktigt. Att vara närvarande för att kunna uppleva det. Det är som målningen heter: ”fånga dagen”. Nuet behöver fångas där och då.

Nu väntar inte någonstans. Nu är just nu. Och det måste fångas just där och då. Precis just nu, typ.