Cykla kan vara en utmaning

IMG_4635-0.JPG

Natten till torsdag vaknar jag runt 01 och kan inte somna om direkt. Jag går upp och tittar ut lite. Torrt och fint på backen. Det blev alltså ingen snö. Fram emot 02.30 slocknar jag igen. När jag vaknar har det kommit ett litet lager snö. Ja ja, det blev inte mer. Då är det ju inte så farligt. Tar min frukost, klätt på mig och går ut. Till min fasa har det hänt. Det har på typ 45 minuter kommit 5 cm snö. Oj Oj

Att cykla till jobbet denna dag var en utmaning. God träning på balanssinnet vill jag lova.

Man menade att det skulle snabbt försvinna. Nu kan man ju fundera på vad just snabbt innebär den dag som denna. Man kan lugnt säga att det är inte kortare än 8 timmar. För när jag väl styr hemåt vid 17-tiden så är det då inte enklare att cykla hem. Alla trampspår gör att det blir svårstyrt. Man hade plogat på cykelbanorna. Visst är det bra men det innebär att fotgängare även går på cykelbanorna.

Så sammanfattningsvis kan man säga att det var en utmaning igår att cykla.

Men vad gör det. Det blir ju så vacker med snö. Allt lyser upp på något vis. Bara att njuta. Tänk så fort man glömmer att man egentligen helst vill ha vår och sommar året om. Höstens mörker som lägret sig skapar ju någon form av ”suck” inom sig. Så kommer första snön så är allt glömt. Så det kan vara.

En sak jag kan sakna från den tiden då vi hade hund. Det var just den dag första snön kom. Imma, vår Golden Retriver, blev som tokig då. Hon for runt med nosen i backen och fångade in snön i munnen. det skapade en sådan härlig glädje.

Från det ena till det andra, man kanske skulle skaffa sig en trehjuling och sätta skidor på den?…..