🕯 Det lilla ljus jag har

Ibland hör jag någon säga ”jag är bara volontär”. Det finns inget som heter så. Ordet ”bara” passar inte in där. Det är stort och viktigt att vara volontär.

Kanske har du använt det om dig någon gång. ”Jag är bara…..”. Bara sjuksköterska. Bara kassör. Bara busschaufför. Bara läkare. Bara assisten. Bara …..

Det är inte så bara. Det är väldigt mycket att vara det du är.

När vi övade inför klingande julkortet sjöng vi ”Det lilla ljus jag har. Det ska få lysa klart.” Kören känner du kanske igen. Strofen började jobba lite i mig. Alla har vi något inom oss. En gåva. Något vi är bra på. Något vi kan glädja andra med. Men allt för ofta smyger jantelagen in. ”Inte ska väl jag komma här och tro att jag är något”. Eller så är vi för blyga. Eller kanske helt enkelt tror att det inte duger. Detta ”lilla ljus” ska få lysa klart.

Uppvärdera det du kan. Tro på det du kan. Använd det du kan. Ditt ”ljus” är gott nog. Just du ska få bli till välsignelse. Tro det.

Det finns så mycket kapital som inte används. Så många gåvor som getts men inte får möjligheten att fungera som dom är ämnade till. Lås inte in den gåva och talang du fått. Använd den. Våga. Fatta mod. Du duger.