När jag läste Herregud&Co för någon dag sen tänkte jag på alla sårade personer. Där en relation gått sönder. Och man lämnar den med djupa sår.
Tänker hur svårt det är att våga börja om. Våga en gång till. Man är liksom rädd att det ska gå sönder en gång till.
Så läser jag lille gubbens tankar….
” Om jag släpper in dig … Snälla, förstör ingenting ”
Tänk vad viktigt det är att gå in med mjuka steg då. Med försiktighet närma sig. Lyssnande steg som känner av vibrationerna.
Men att också våga öppna dörren för något nytt trotts sin sårbarhet och rädsla.
Rädslan av att någon ska förstöra ännu en gång kan bli svår att övervinna. Men vågar man kan en ny person varsamt få närma sig dig.
Varsamt ödmjukt lyssnande steg kan vara starten till något vackert nytt.
Och till dig som närmar dig någon… snälla, var försiktig. Förstör ingenting som nu håller på att byggas upp.
Pedher´s blogg 