I lördags lämnade jag jobbet klockan 16:30 typ. Det var med en särskild skön känsla. Då gick jag på semester. Det är något speciellt att lämna jobbet en sådan dag. Tillropen att medarbetarna önskar en trevlig och skön semester känns på något sätt speciellt.
Det är också speciellt att lämna jobbet och veta att nu börjar processen att lämna jobbet även i tänket. Det är ju som många vet inte alltid det lättaste. Men ack så viktigt att det sker så snart som möjligt. Ju snabbare kan den avkopplande semestern ta vid.
I lördags åket jag och grabben, som bott hemma under fyra veckor , ut och åt en bit mat ihop. Han skulle ju åka hem till sug under söndagen. Vi äter gott och det känns rätt avkopplande. Faktiskt redan på väg in i sommarsemesterlivet.
Så väcks jag av att telefonen ringer. Sitter i fåtöljen och drömt mig bort lite. Det är jobbmobilen. Typiskt. Securitas ringer. Inbrott i butiken. På bråkdelen av en sekund vaknar jobbtänkwt igång och strax sitter jag i bilen på väg till jobbet.
Detta tillhör också livet att jobba i en butik, en Erikshjälpensbutik. Jag har skrivit det förut. Skriver det igen. Att bryta sig in på ett ställe som arbetar med bistånd är ju mer än dubbelfel. Det är ju att slå undan fötterna på sen som redan ligger. Men det tänker ju inte en tjuv. Det fara ju jag med. Varje snattare vi har tagit har jag sagt samma sak till. Du stjäl inte från mig utan från barnen vi vill hjälpa. Inte bryr dom sig om det. Men ändå….
Så det blev en liten annorlunda start på semestern. Poliser med polishund. Väktare på plats. In och kolla vad som hade hänt. Tack och lov, ingen större skada. Att gå in i våra butiker för att hitta pengar är lönlöst. Finns ju inga att hämta. Att ta saker från oss leder heller inte till några större pengar för tjuven på sin marknad. Så det är så onödigt att gå in och tro sig hitta något som dom behöver.
Får hoppas att semestern inte innehåller mer av detta slag…..
Pedher´s blogg 