En ny undersökning visar att 8 av 10 tycker det är okej att skolavslutningen är i en kyrka. En ganska stor del av Sveriges befolkning. Men av någon anledning får den mindre gruppen som i denna fråga är minoritet styra/påverka beslutet till ett förbud. Är inte det märkligt?
Jag har gått på minst 9 skolavslutningar i en kyrka för egen del. Till det har jag, vad jag minns kunnat gå på mina pojkars skolavslutningar. Utöver det har jag själv lett ett antal skolavslutningar i dom kyrkor jag jobbat. Ingen av dessa skolavslutningar har varit ett övertramp i att tvinga på folket ett väckelsemöte. Så långt jag minns har det varit, från kyrkans sida, en bön om välsignelse över alla barn och ungdomar och dess sommar och framtid.
Min lilla i undran är, hur farligt är det? Inte alls.
När jag mött andra trosinriktningar än vår kristna bakgrund har dom inte haft något emot att vi haft denna ordning. Snarare har dom uppmuntrat den trots att dom inte delat vår tro. Dom har inte avstått från att deltaga.
För mig blir det konstigt när man vill ha skolavslutning i kyrkan, sjunga psalmerna, finnas vid altaret, se alla kors och målningar men en präst vill man inte ha med. För mig blir det märkligt. Bara att vara i kyrkan ger ju naturligtvis en del av evangeliet som man verkar vara rädd för. Jag tänker, om man är så rädd för prästen kanske man ändå skall välja en annan plats.
Genom livet går vi till kyrkan. Många låter sina barn döpas där. Många låter sina barn gå i kyrkans barntimmar. Vi är rätt många som har gift oss i en kyrka. När vi skall jordfästas så går vi till kyrkan. Men om skolan vill ha en skolavslutning i kyrkan så slår man bakut. Jag vill påstå att kyrkan tillhör vår kultur och samhälle.
Kära politiker, skolledare och förtroendevalda, ta inte bort möjligheten till att ha skolavslutningen i en kyrka. Låt 8 av 10 ge er vägledning istället för 2 av 10.
Pedher´s blogg 