PÅSKNATTEN – Genom död till liv

Om man ska tänka sig påskafton ur ett kristet perspektiv skulle egentligen påskafton ha mer av vakande karaktär. Jesus är begravd. Lärjungarna sitter bakom låsta dörrar. Dom ber med all säkerhet.

Under deras väntan hinner dom fundera mycket. Hur kunde det gå så här?

Jesus hade försökt att förbereda dom på detta. Att inte tappa hoppet. Inte vet jag om dom kom ihåg hans ord och löften. Löftet om att återkomma och stå upp.

Någon gång har vi noga alla tvivlat. Jesus vet om det. Därför har han gett oss många goda löften att vila mot. Ändå så glömmer vi dom i tvivlets hetta.
Kanske kan vi inte jämföra oss med lärjungarnas situation men visst kan vi känna igen oss. Vi kan känna oss i ett vakuum. Rädsla om vad som komma skall. Vi vet att mitt i allt det mötte lärjungarna Jesus igen. Det kommer du också att göra i ditt kaos. Håll ut. Blicka tillbaka på löftena och vila i dom.

Genom Jesu död blir det liv.

Påskafton får påminna oss om att det hände mycket under tiden Jesus låg i graven. Något som förändra världen. Jesus öppnade vägen till himlen.

Detta är långt mycket bättre än påskkärringar, påskgodis, påskeldar…..

Gravläggningen
50Nu fanns det en rådsherre vid namn Josef, en god och rättfärdig man 51som inte hade haft någon del i de andras beslut och åtgärder. Han var från Arimataia, en stad i Judeen, och han väntade på Guds rike. 52Josef gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. 53Han tog ner den, svepte den i linnetyg och lade den i en klippgrav där ännu ingen hade blivit lagd. 54Det var förberedelsedag, och sabbaten skulle just börja.

Kvinnorna och Petrus vid graven
55Kvinnorna som hade kommit från Galileen tillsammans med Jesus följde med och såg graven och hur hans kropp lades där. 56När de hade återvänt hem gjorde de i ordning välluktande kryddor och oljor, och sabbaten tillbringade de efter lagens bud i stillhet.